söndag, augusti 1, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Urbana trädgårdar viktiga för den biologiska mångfalden – om de sköts rätt och inte är för små

Grattis alla urbana trädgårdsägare! Era trädgårdar bidrar både till städernas biologiska mångfald samt gör att ni mår bra i kropp och själ. Det är dock förutsatt att trädgården inte är för liten eller bara består av en stor ödslig gräsmatta. Nu slår forskaren Helena Hanson ett slag för att låta trädgårdarna ta större plats i stadsplaneringen.

Gröna ytor, till exempel parker och koloniträdgårdar, har stor påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa – inte minst i tätbefolkade områden där människor kan behöva åka långt för att uppleva ”äkta” natur. Dessutom utgör urbana grönområden viktiga öar av biologisk mångfald som möjliggör liv för andra än bara människor.

Viktigt med fågelkvitter

Minst lika viktiga som allmänna gröna ytor är de urbana trädgårdarna. Det fastslår Helena Hanson, forskare imiljövetenskappå Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, i en ny studie där hon har undersökt hur privata trädgårdar påverkar dels den biologiska mångfalden i staden, dels trädgårdsägares välmående.

– Vi såg att det fanns en kunskapslucka. Tidigare studier har främst tittat på de gröna områden som kommunen har rådighet över och man har därför missat att räkna in den privata marken och dess betydelse. Vi ville ta reda på vad den fyller för funktion för de som äger den och för hela staden, säger Helena Hanson.

För att göra detta besökte forskarna sammanlagt 35 trädgårdar i centrala Lund och intervjuade deras ägare. Klart övervägande var de som menade att de använde sin trädgård till socialt umgänge och rekreation, men också till att få lugn och ro och hämta energi.

– Vi kunde tydligt se att det var viktigt med naturupplevelser, till exempel fågelkvitter och att lukta på blommor. Folk värdesatte att se årstiderna svepa förbi och att vara ett med naturen. Många svarade också att de hade skaffat ett hus med trädgård för barnens skull.

Ont om mångfald på små tomter

Hur värdefull trädgården är, för både djur och människor, beror dock på storlek, ålder (både ägarnas och trädgårdens) och design. Ju större trädgård, desto mer får man ut av den, menar Helena Hanson. Men trenden går i motsatt riktning. Nya bostadsområden har ofta små trädgårdar med liten eller ingen plats för exempelvis träd som kan ge skugga när klimatet blir varmare. Enligt Helena Hanson beror detta dels på att det är dyrt att bygga hus med stora trädgårdar, dels på att man inte vill eller får ta för mycket av den värdefulla jordbruksmarken i anspråk. Konsekvensen blir mindre plats för träd, buskar och blommor, vilka främjar mångfalden.

– Stora träd är speciellt viktiga för den biologiska mångfalden, men det finns inte plats för dem i de nya trädgårdarna. Om man vill att den privata marken ska bidra till förbättrad mångfald och hälsa måste man skapa utrymme för större strukturer, säger Helena Hanson.

Äldre trädgårdar är generellt större och har därför mer plats för träd och buskar. De stora trädgårdarna i undersökningen bestod dock ofta främst av gräsmattor, vilka har ett litet bidrag till den biologiska mångfalden. Inte heller verkade majoriteten av trädgårdsägarna, oavsett trädgårdsstorlek, välja växtlighet för att gynna djurlivet.

– De flesta valde blommor utifrån främst estetiska preferenser som färg och form. Det viktigaste för dem var att det skulle vara vackert. Här kan det dock finnas indirekta effekter i och med att en varierande trädgård med mycket blommor kan gynna pollinerande insekter.

Gröna ytor framför vägar

Forskarnas slutsats är att de urbana trädgårdarna har potential att fungera som multifunktionella miljöer, men för att nå deras fulla potential måste både trädgårdsägare och kommunen förändra hur man planerar, utvecklar och sköter dem. Enligt Helena Hanson behöver trädgårdsägare få mer och bättre information om vad de kan göra för att bidra till den biologiska mångfalden och kommunen måste bli medveten om att när de bygger nya radhusområden med små trädgårdar så kommer inte dessa att bidra särskilt stort till mångfalden.

– Som så mycket annat handlar det i slutändan om bilen. Bilar upptar stora ytor i städerna, men vi måste fråga oss om verkligen vill ha vägar framför gröna ytor. Är det nödvändigt att kunna köra hela vägen fram till sin bostad eller går det att ställa bilen på ett ställe längre bort så att det går att göra trädgårdarna och de gemensamma gröna ytorna större?

Hon nämner också studsmattorna som finns i var och varannan barnfamiljs trädgård.

– Studsmattor är fantastiskt roliga, men de är ofta det enda man får plats med. Kanske borde det finnas gemensamma grannytor som man kan ställa dessa på istället? Detsamma gäller pooler som blir allt mer populära. Små trädgårdar har redan begränsade möjligheter att bidra så därför borde man göra det bästa av dem, säger hon.

Studien Gardens’ contribution to people and urban green space är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Urban forestry & Urban greening.

Artikeln på webbplatsen ScienceDirect

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Latest Articles