torsdag, juni 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemAllmänbildningForskare i Lund på jakt efter mikroplaster i valar och sälar från...

Forskare i Lund på jakt efter mikroplaster i valar och sälar från svenska vatten

-

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren.

Avföring från tumlare flyttas från en behållare till en annan i ett laboratorium. Foto.
Avföring från tumlare förbereds för analys. Bild: Johan Persson.

Projektet utförs inom forsknings- och innovationsmiljön vid Marint centrum Simrishamn – som är ett samarbete mellan Simrishamns kommun och Lunds universitet – och har initierats av NRM och SVA som vill veta mer om djurens hälsostatus (se faktaruta). När man har bekräftat att metodiken fungerar, vill man gå vidare och utveckla ett sätt att undersöka även inre organ som lungor, hjärta, hjärna och lever, och slutligen överväger man att titta även på uttrar.

Däggdjur särskilt känsliga

Sälarna och tumlarna som forskarna undersöker har flutit i land döda längs svenska kuster eller fångats av misstag av fiskare, så kallad bifångst. Den primära frågan är att se hur mycket plast man hittar i dem, men i förlängningen finns också en större frågeställning – om det kan finnas ett samband mellan förekomst av mikroplaster i organen och eventuella hälsoproblem hos djuren. Bakgrunden är att däggdjur kan antas vara speciellt känsliga för miljöproblem, eftersom de oftast är så kallade toppredatorer och befinner sig högst upp i näringskedjan – de får därmed i sig miljögifter från hela näringskedjan.

Självdöda tumlare på ett laboratorium. Foto.
Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet undersöker självdöda tumlare som hittas längs kusterna. Syftet är att följa tumlarnas hälsa, sjukdomar och dödsorsaker och få mer kunskap om dem. Bild: Rodrigo Ferrada Stoehrel.

– Plast har visat sig kunna bidra till bland annat hormonstörningar, reproduktionsproblem och övervikt hos människor, och det finns skäl att tro att det kan vara likadant med marina däggdjur, säger Maria Hansson.

Enligt Maria Hansson är det tillsatserna i plasten som är problemet. Det kan handla om mjukgörare, ftalater, hormonstörande ämnen och färgämnen i olika blandningar.

– Just dessa blandningseffekter är ett problem. Att förstå risker med ett ämne i taget för en art är en sak, men när man ser vilka enorma mängder kemikalier som produceras och släpps ut idag och blandas blir det en helt annan riskbild. Speciellt på lång sikt, när effekterna kanske inte visar sig förrän efter att en exponering hos föräldrar påverkar avkommans reproduktionsförmåga.

Ytterligare en problematik med just mikroplast är att ytan på fragmenten också är bra på att binda in andra gifter och föroreningar, påpekar hon.

Mer kunskap kan ge bättre åtgärder

I nästa fas av projektet vill forskarna undersöka vilken typ av plast det är man hittar i sälarna och valarna, för att förstå ursprunget till partiklarna. Kommer plastfragmenten från petflaskor eller nylonstrumpor till exempel?

– Om vi vet varifrån plasten kommer är det också lättare att föreslå åtgärder, säger Josefine Larsson, och nämner sådant som rening av vattendrag och ett bättre omhändertagande av dagvatten från städer – i dag rinner det ofta i princip rakt ut i havet.

Hon understryker också vikten av att som privatperson minska sin plastkonsumtion, återvinna eller slänga all plast ordentligt, och att alltid plocka upp skräp från stränder.

– Plast måste sluta vara en engångsprodukt och istället hamna i ett återvinningsförlopp utan läckage av farliga ämnen, instämmer Maria Hansson.

I slutändan handlar det om att skapa ett renare Östersjön och bättre livsförutsättningar för arterna som lever där.

– Genom att visa upp vilka problem miljön lider av kan vi få bättre förståelse för vilka åtgärder som behöver sättas in så att kommande generationer kan uppleva ett renare hav och en giftfri och hållbar omgivning, säger Maria Hansson.

Källa: Lunds universitet

- Annons -