Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i Kronofogdens register. För första gången har man studerat varför det finns hela 64 procent fler invandrare bland Kronofogdens kunder än vad deras andel av befolkningen är. Förutom arbetslöshet och låga inkomster är bristande kunskaper om Sveriges ekonomiska och juridiska system den främsta anledningen till att utrikes födda blir överskuldsatta, vilket i sin tur ökar utanförskap och segregation.
Hade invandrare tidigt fått information om svenska normer och system hade färre hamnat hos Kronofogden och både segregation och utanförskap hade minskat. Den slutsatsen drar Davor Vuleta, forskare i rättssociologi vid Lunds universitet och analytiker hos Kronofogden, i en studie om överskuldsättning bland invandrare i Sverige.
– De jag intervjuade hade i snitt bott i Sverige i 18 år. Många visste inte hur Kronofogden arbetar, hur betalningsanmärkningar fungerar eller vad ränta och inkasso är. Det är väldigt viktigt att få de grundläggande kunskaperna när man kommer till Sverige, säger Davor Vuleta.
Den som är skuldsatt får lätt nya skulder
Skulder till statliga myndigheter är det vanligaste ärendet bland invandrare i Kronofogdens databas. Parkeringsböter, skatteskulder och bidragsåterbetalningar kan komma oannonserat och är därför lättare missförstå än räkningar man förväntar sig. Dessutom blir myndighetsskulderna indrivningsärenden hos Kronofogden redan efter en påminnelse, vilket är snabbare än övriga skulder.
Davor Vuleta har studerat invandrares överskuldsatthet sedan 2013, både genom intervjuer med skuldsatta personer samt statistisk analys av Kronofogdens databaser. Hans forskning visar att indrivning och betalningsanmärkningar kan leda till att den som är skuldsatt får nya skulder. Antingen för att man inte längre har råd att betala sina fasta kostnader, eller för att man tar nya lån för att kompensera för sin försämrade ekonomi. Davor Vuleta kallar processen gäldenisering och säger att den kan ha negativa effekter för hela hushållet.
– En obetald räkning på 300 kronor blir med avgifter och räntor en skuld om ungefär 2000 kronor när Kronofogden beslutat om indrivning. För en familj med låga inkomster kan den försämrade ekonomin innebära att barnen kanske inte kan träna eller åka med kompisar på utflykt. Som vuxen kan stressen över ekonomin göra att man mår sämre, man kanske blir sjukskriven och nya skulder uppstår. Den här onda spiralen är väldigt svår att ta sig ur. För invandrare blir det dessutom svårt att integreras i det svenska samhället när de inte kan leva normala sociala liv.
Bör arbeta mer förebyggande
Davor Vuleta tycker att Kronofogden behöver göra mer för att förebygga överskuldsättning bland invandrare. Bland annat genom att samarbeta med Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikförsäkringsföreningen som många har skulder till. Han vill också att myndigheter och föreningar engagerar sig i att ge nyanlända migranter kunskap som hjälper dem att inte hamna hos Kronofogden.
– Kan vi förebygga överskuldsättning och att människor hamnar i den onda spiralen av skulder så skulle det minska socialt utanförskap och segregation. Att vara i Kronofogdens register gynnar inte individen, dennes familj eller samhället i övrigt.
Källa: Lunds universitet