lördag, juli 27, 2024

Skjutvapen: EU-kommissionen drar Sverige inför EU-domstolen för att inte ha införlivat EU:s regler om inköp och innehav av skjutvapen

EU-kommissionen har i dag beslutat att dra Sverige inför EU-domstolen för att man inte anmält vissa av de nationella åtgärder som krävs för att införliva EU-reglerna om inköp och innehav av skjutvapen. Kommissionen har också beslutat att begära att domstolen ska utdöma böter.

skjutvapendirektivet fastställs gemensamma minimikrav för inköp, innehav och kommersiellt utbyte av civila skjutvapen, t.ex. för sportskytte och jakt, inom EU. Reglerna ger möjlighet att lagligt använda och förflytta skjutvapen, samtidigt som de förhindrar att vapnen hamnar i händerna på brottslingar.

Dagens beslut att lämna ärendet till domstolen rör ett antal bestämmelser som infördes i 2017 års översyn av direktivet, och som EU-länderna skulle ha införlivat senast den 14 september 2018. Särskilt gäller det regler för vapenhandlares och vapenmäklares verksamhet, skjutvapen med högkapacitetsmagasin och löstagbara laddningsanordningar, halvautomatiska skjutvapen samt salutvapen och akustiska vapen som lätt kan omvandlas till dödliga skjutvapen.

Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Sverige i november 2018 och följde upp det med ett motiverat yttrande i juli 2019. Sverige har hittills endast anmält till kommissionen att delar av direktivet har införlivats i den nationella lagstiftningen.

Bakgrund

Enligt EU:s hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet 2021 ingår våld som en del av den kriminella verksamheten hos 60 % av de kriminella nätverk som är aktiva i EU.

Det uppskattas att 35 miljoner olagliga skjutvapen i EU hade civila ägare 2017 (56 % av det uppskattade totala antalet skjutvapen). Enligt dessa uppskattningar finns det i tolv EU-länder fler olagliga skjutvapen än skjutvapen som innehas lagligt. EU har unika förutsättningar att störa de kriminella marknaderna genom lagar om gemensamma EU-standarder, genom finansiering och genom samarbete med polis och tull samt länder utanför EU och internationella organisationer.

Eftersom Sverige inte har anmält vissa av de nationella åtgärder som krävs för att införliva EU:s regler om inköp och innehav av skjutvapen till EU-kommissionen har man inte heller uppfyllt sina skyldigheter.

Enligt artikel 260.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kan kommissionen, om ett direktiv som antagits av Europaparlamentet och rådet inte införlivas av ett EU-land i den nationella lagstiftningen inom den fastställda tidsfristen, uppmana EU-domstolen att utdöma böter. Storleken på dessa böter tar hänsyn till

  • överträdelsens svårighetsgrad,
  • överträdelsens varaktighet,
  • en särskild ”n” -faktor (som varierar mellan EU-länderna och tar hänsyn till deras bruttonationalprodukt och representation i Europaparlamentet).

De böter som EU-kommissionen föreslår i det här fallet utgörs av ett standardbelopp för själva överträdelsen och ett dagligt vite så länge Sverige inte följer domstolens utslag. Domstolen kan, om den bekräftar överträdelsen, döma Sverige till böter på maximalt de belopp som kommissionen föreslår.

Läs mer

Skjutvapendirektivet

- Annons -

Nyheter

-Annons-