Svenska elpriser spås öka kraftigt med ny EU-förordning

En EU-förordning ska se till att det nordiska elnätet används mer effektivt, och därmed öka driftsäkerheten. I praktiken förväntas dock elpriset i Sverige höjas kraftigt nästa år, pengar som till stor del går direkt från elkonsumenterna och rakt ner i elbolagens fickor.

Tanken med EU-förordningen är att övergå till en så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning, som genom att tillåta ökad dynamik i elnäten, ska öka mängden el som kan flöda i de befintliga näten utan att påverka driftsäkerheten. Det övergripande syftet är att öka samhällsnyttan genom ett stabilare elnät. Men kritiken är stark från många håll, såväl från konsumenter som från elbolagen.

En stor anledning till denna kritik handlar om att modellen inte tar hänsyn till hur marknadsutfallet blir. Alltså hur just konsumentpriserna förändras, i förhållande till hur vinsterna ökar för elbolagen samt hur flaskhalsintäkterna fördelas mellan nätägarna. Enligt de simuleringar som Svenska Kraftnät har gjort kommer stora summor, kanske så mycket som 12 miljarder kronor om året, att överföras från konsumenter till elproducenter. Priserna väntas stiga med i genomsnitt tio procent, och på sina håll med 20 procent.

Frågan är varför Svenska Kraftnät, som ett statligt affärsverk, går med på denna förmögenhetsöverföring? 

– Beslutet att överge befintlig metod är inte ett svenskt påfund, utan regleras av en EU-förordning i syfte att stärka EU:s inre marknad för el. Vid införandet av den nya metoden är marknadsutfallet, och vem som blir ”vinnare” och ”förlorare” en icke-fråga så länge den samlade samhällsnyttan ökar för Norden som helhet. Fokus ligger istället på att öka överföringsförmågan med bibehållen driftsäkerhet, säger Hannes Sonnsjö, doktorand i miljö- och energisystem vid LTH.

Elbolagen ogillar förslaget

Trots kraftigt ökade intäkter är inte heller elbolagen nöjda med det nya förslaget. 

– Det beror främst på de anser att den nya beräkningsmodellen ger sämre förutsägbarhet och flexibilitet att korrigera eventuella prognosfel. Det blir alltså svårare att göra prisprognoser och att planera sin verksamhet, säger Hannes Sonnsjö.

Det nordiska elnätet drivs genom komplicerade processer. För att inte balansen i elnätet ska störas måste el användas eller lagras i samma sekund som den produceras. Annars riskerar känslig, och dyr, utrustning att gå sönder. Varje dag beräknas förbrukning och produktion utifrån en lång rad olika parametrar, som exempelvis väder och temperatur. 

Stabilitet går före pris

Elens väg genom näten måste också beräknas noga, så att inte olika ledningars toppkapacitet överskrids. Här måste Svenska kraftnät ta hänsyn till olika flaskhalsar i näten och säkerställa vissa marginaler i fall något skulle gå snett.

Den nya flödesbaserade beräkningsmetoden, som de nordiska länderna nu ska övergå till, ska ta ”hänsyn till att el kan flöda via olika vägar och som optimerar den tillgängliga kapaciteten där flera elnät är starkt beroende av varandra”. Genom komplicerade marknadsalgoritmer ska elnätet kunna utnyttjas mer effektivt än tidigare och på så sätt öka samhällsnyttan. 

Detta definieras som det samlade värdet av konsumentöverskott, producentöverskott och flaskhalsintäkter. I teorin innebär dessa effektivare beräkningar en ökad överföringsförmåga som i sin tur för med sig att priserna i Norden och resten av Europa utjämnas. 

– Det görs inte någon inbördes rangordning av dessa tre ”nyttor”. Ett högt elpris (lågt konsumentöverskott) är alltså inte mer eller mindre värt än ett lågt elpris (lågt producentöverskott) eller ökade flaskhalsintäkter (stor prisspridning mellan områden). Det som värderas är framförallt flödena och stabiliteten i nätet, berättar Hannes Sonnsjö.

Olika utfall beroende på elprisområde

Resultaten från Svenska Kraftnäts simuleringar så här långt visar att produktionen och handeln mellan elområden ökar med den flödesbaserade metoden. Som helhet tjänar det nordiska elsystemet på att en flödesbaserad beräkningsmetod införs, men utfallet blir väldigt olika beroende på vilket elprisområde som analyseras.

– Enligt de simulerade resultaten skulle elpriset på årsbasis bli högre för samtliga svenska elkunder, även i underskottsområden som SE3 och SE4, vilka annars intuitivt borde tjäna på en ökad överföringsförmåga, berättar Hannes Sonnsjö.

Svenskar får betala för svagt norskt nät

Det beror på att metoden möjliggör ökad export från svenska elområden ner mot kontinenten och att flödena också ändras inom de nordiska elområdena. 

– I praktiken kommer det svenska elnätet att avlasta det norska stamnätet genom att transportera el från norra till södra Norge, via Sverige. Vilket kan leda till ökade kostnader för svenska kunder, säger Hannes Sonnsjö.

Det görs även en rad andra åtgärder inom EU för att främja en grön omställning, inte minst inom EU så kallade ”gröna giv” som ställer upp bindande mål på bland annat andel förnybar elproduktion och utsläppsminskningar. Ökad överföringsförmåga är en viktig del i denna omställning. Men enligt Hannes Sonnsjö är det viktigt att länder med mer fossilbaserad elproduktion inte bara lutar sig tillbaka och tar den svenska fossilfria elexporten för given och på så sätt skjuter på egna investeringar i grön elproduktion.

Elpriset sjunker på kontinenten

Men det är ett faktum att den nya beräkningsmetoden kommer att leda till att elpriserna sjunker nere på kontinenten. Frågan är förstås om det inte är solidariskt att priset ökar i Sverige – som är Europas största elexportör och som historiskt har haft låga elpriser – så att de kan sjunka i andra delar av EU. Detta är framförallt en politisk fråga, menar Hannes Sonnsjö, och fortsätter:

–   Det är ju många som frågar sig varför svenskarna ska betala mer för att Tysklands fått ett elunderskott när de valde att stänga ned sina kärnkraftverk. Jag försöker att se det som en naturlig följd av ett marknadsmässigt EU-samarbete där just fossilfri elproduktion är en av Sveriges styrkor. Hade vi diskuterat försvarsgarantier, finanspolitisk stabilitet eller covid-vaccin hade nog synen på samarbete sett delvis annorlunda ut. 

Resultaten från Svenska Kraftnäts simuleringar så här långt

Källa: Lunds universitet

Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida Svenska elpriser spås öka kraftigt med ny EU-förordning | Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-