torsdag, juni 20, 2024

Stiger matpriserna mer i Sverige än i andra EU-länder?

De snabbt ökande matpriserna slår hårt mot konsumenterna och eldar på inflationen. Är situationen värre i Sverige än i andra EU-länder? Svaret beror delvis på vilket tidsperspektiv vi har. Det visar en Fokusrapport från AgriFood Economic Centre på Ekonomihögskolan, Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vår jämförelse visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när vi tittar på hela perioden. Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid AgriFood Economics Centre.

I Fokusrapporten diskuteras även möjliga orsaker till att prisökningarna på livsmedel kan skilja sig mellan länder inom EU trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik. Skillnader i prisökningstakt för livsmedel mellan EU-länder kan uppstå på grund av exempelvis skillnader i konkurrens i livsmedelskedjan, importkostnader, energikostnader i livsmedelsproduktionen och nationell politik.

Under 2022 har Sverige mött förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning:

– Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022, säger Fredrik Wilhelmsson.

Skillnader i konkurrensen i livsmedelskedjan kan påverka vilket genomslag ökade kostnader i produktionen av jordbruksprodukter och livsmedel får på konsumentpriserna och på så vis skapa skillnader i prisökningstakt mellan EU-länder. Fortsatta studier av konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan är nödvändiga för att förstå dess betydelse för de snabbt ökande livsmedelspriserna i Sverige under 2021 och 2022.  AgriFood Economics Centre kommer att studera dessa frågor under andra halvan av 2023.

Fakta om studien

Stigande matpriser – är det värre i Sverige?

Studien tittar på perioden januari 2021 till december 2022 och använder Harmonized Index of Consumer Prices (HICP) för att jämföra prisutvecklingen på livsmedel mellan länder. HICP är ett harmoniserat mått för EU-länderna och baseras på nationella mätningar av prisnivån. För att sammanfatta prisutvecklingen på livsmedel skapas ett prisindex baserat på en konsumtionskorg som är representativ för vad hushållen konsumerar. Eftersom livsmedelskonsumtionen skiljer sig åt mellan EU-länder varierar också de nationella konsumtionskorgarna. Skillnader i uppmätt prisökningstakt för livsmedel mellan länder påverkas därför av vilka varor som ingår i de nationella konsumtionskorgarna. Om hushållen i ett land konsumerar förhållandevis mycket av en vara som stiger mycket i pris, kommer prisökningen för den varan att få ett förhållandevis stort genomslag i den uppmätta nationella prisökningen. Följaktligen kan variationer mellan länder i konsumenternas preferenser för olika produkter bidra till skillnader i den uppmätta prisökningstakten.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-