Privata pooler stor orsak till vattenbrist

Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.

– Vår studie visar att det enda sättet att bevara tillgängliga vattenresurser är att förändra privilegierade livsstilar, begränsa mängden vatten som används i rekreationssyfte samt fördela inkomster och vattenresurser jämnare. Framtida strategier för tryggad vattenförsörjning och motståndskraft mot torka måste vara mer proaktiva och kunna identifiera och motverka långsiktig ojämlikhet och ohållbara mönster som skapar den typ av vattenkris i städer som vi såg i Kapstaden, säger doktor Elisa Savelli på Uppsala universitet som ledde studien.

Studien genomfördes tillsammans med kolleger på Vrije Universiteit Amsterdam i Nederländerna och University of Manchester och University of Reading i Storbritannien. De har utvecklat en modell som analyserar hur vatten används av hushåll i Kapstaden, vilket i sin tur ger en förståelse för hur olika samhällsklasser förbrukar vattnet. De fann att stadseliter överkonsumerar vatten för egna fritidsaktiviteter, till exempel för att fylla sina pooler, vattna sina trädgårdar eller tvätta sina bilar.

Från elit till informella bosättningar

Fem samhällsgrupper ingår i modellen: från kategorin ”elit”, det vill säga människor som bor i rymliga hem med stora trädgårdar och pooler, till kategorin ”informella bosättningar” som utgörs av människor som i allmänhet bor i kåkstäder i stadens utkanter.

Hushåll i de två rikaste kategorierna utgör mindre än 14 procent av Kapstadens befolkning, men använder mer än hälften (51 procent) av stadens totala vattenförbrukning. De två kategorier med lägst inkomster står för 62 procent av stadens befolkning, men förbrukar bara 27 procent av Kapstadens vatten.

Forskningsgruppen riktade in sig på den ojämlika storstadsregionen Kapstaden i Sydafrika där en svår torka utvecklades till en aldrig tidigare skådad vattenkris som blev allmänt känd som ”dag noll”. Modellen simulerar den ojämna vattenförbrukningen mellan Kapstadens olika samhällsgrupper före, under och efter torkan.

Låginkomsttagare mer sårbara

Modellens resultat visar att invånare med låg inkomst är betydligt mer sårbara vid torka och vattenkriser än eliten, som både har råd med prisökningar och kan få tillgång till och utveckla alternativa vattenkällor.

Studien belyser även liknande problem i 80 städer runt om i världen, bland annat London, Miami, Barcelona, Beijing, Tokyo, Melbourne, Istanbul, Kairo, Moskva, Bangalore, Chennai, Jakarta, Sydney, Maputo, Harare, São Paulo, Mexico City och Rom.

– Även om vår studie bygger på Kapstadens socioekonomiska och hydrologiska förhållanden kan modellens beräkningar för vattendynamik i städer enkelt anpassas till andra städer som kännetecknas av socioekonomisk ojämlikhet och där hushåll har tillgång till både offentliga och privata vattenkällor, säger Elisa Savelli.

Forskarna beskriver hur pågående insatser för att hantera vattenförsörjningen i städer med knapp vattentillgång för det mesta är inriktade på tekniska lösningar, till exempel att utveckla en mer effektiv vatteninfrastruktur. Den typen av reaktiva strategier – som fokuserar på att upprätthålla och öka vattenförsörjningen – är otillräckliga och kontraproduktiva eftersom de behandlar symptomen och inte de bakomliggande orsakerna till kriserna, menar forskarna. Istället föreslår forskarna att en mer proaktiv strategi, som tar itu med ojämlikhet och minskar den ohållbara vattenförbrukningen bland eliterna, skulle kunna hantera framtida vattenkriser mer effektivt.

– Det finns ingenting som är naturligt med att eliter i städer överkonsumerar och överexploaterar vattentillgångar, eller med vattenmarginaliseringen av andra samhällsgrupper. Ojämlikheter relaterade till vatten och deras ohållbara följder är snarare ett resultat av vårt politisk-ekonomiska system. Därför är det enda sättet att motverka eliternas ohållbara och orättvisa mönster att förändra själva systemet och föreställa oss en ny sorts samhälle där elitens överkonsumtion på bekostnad av andra medborgare eller miljön inte tolereras, säger Elisa Savelli.

Källa: Uppsala universitet/Elin Bäckström

- Annons -

Nyheter

-Annons-