”Politiker följer inte experternas råd om skatter”

Den svenska skattepolitiken leder till minskad välfärd, tappad internationell konkurrenskraft och ökade samhällsklyftor. Det anser de flesta nationalekonomer, däribland skatteforskaren Åsa Hansson som menar att det är hög tid för en skattereform. ”På sikt skulle alla vinna på det ”, säger hon.

De senaste decennierna har skatter på fastigheter, konsumtion och visst kapital successivt minskat samtidigt som skatten på arbete ligger kvar på en hög nivå. Dessutom har skatten på företagande inte följt med neråt i samma utsträckning som i andra länder. Det är denna utveckling som får en i stort sett enig ekonomkår att sucka tungt:

– Jag har nästan gett upp. Innan var jag lite eldig och hade tilltro till att det gick att påverka med fakta och forskningsresultat, säger Åsa Hansson som är skatteexpert och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. 

Hon har även varit ledamot i Finanspolitiska rådet och deltagit i flera offentliga utredningar om skatter. Förra året skrev hon en rapport åt studieförbundet Näringsliv och samhälle om hur en omfattande skattereform skulle kunna se ut.

– Vi ekonomer har pratat om att det behövs en skattereform i 15 år nu, men politiker tycks ovilliga att agera, säger hon.

Mer eller mindre skadliga skatter

Om målet är hög konkurrenskraft och sysselsättning, gott innovations- och företagsklimat i kombination med en välfungerande offentlig välfärd så är, enligt Åsa Hansson, de flesta nationalekonomer relativt eniga om hur skattesystemet bör utformas. 

Tonvikten bör då ligga på beskattning av varor, tjänster och fastigheter, medan beskattning av arbetsinkomster bör minska. Likaså bör skatten inte vara högre på aktivt företagande och innovation jämfört med investeringar i fastigheter, passivt aktieinnehav och andra ”mindre produktiva investeringar”.  

Med fler företag och arbetstillfällen ökar nämligen skatteintäkterna till statskassan, vilket leder till att det blir mer pengar att satsa på vård, skola, rättsväsende och även miljö- och klimatskydd.

Med andra ord: Kakan skulle både växa och kunna fördelas mer jämlikt.  

Det är just möjligheten att skifta mellan olika skatter så att det på totalen blir gynnsamt för de allra flesta som gör en skattereform så angelägen, menar Åsa Hansson. 

– Med en blocköverskridande och långsiktig överenskommelse kan man arbeta för att kompensera grupper och skapa ett transparent och överskådligt system med tydliga spelregler.

Majoriteten gagnas på sikt

Inte minst låginkomsttagare skulle vinna på en skattereform.  

– Låginkomsttagare betalar relativt sett mycket i skatt i Sverige. Exempelvis betalar en familj som bor i ett tvåmiljoners-hus relativt sett mer i fastighetsavgift än en familj som bor i en villa som är taxerad till 25 miljoner. Beloppet är detsamma, men inte andelen av husets värde. Och de som bor i hyresrätt betalar mer än de som bor i bostadsrätt eller småhus. 

Ett annat exempel är arbetsgivaravgifterna.

– De är desamma oavsett inkomst, 31,42 procent, och blir en betydande del av arbetskraftskostnaden på låga inkomster. Det gör det kostsamt att anställa låginkomsttagare. 

Utanförskap och fattigdom kostar mer

Dessutom gynnar många avdrag höginkomsttagare, såsom reseavdraget och rot- och rut-avdragen.

Även om en höjd avgift på fastigheter sticker i ögonen på personer med högt värderade och belånade hus och lägenheter, skulle samma grupp kunna kompenseras i form av sänkt inkomstskatt, argumenterar Åsa Hansson.

Samtidigt som hela ekonomin skulle växa. 

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det värre att många halkar efter än att några få blir rika. Utanförskap är kostsamt, inte bara för individerna och samhället utan riskerar även att gå i arv till nästa generation. Vi vill ha ett system där det kan löna sig att anstränga sig. Dessutom har beskattning av rika ganska liten effekt på fördelningen.

– Det är bättre att få in skattemedel på bästa sätt som sen kan omfördelas med hjälp av bidrag och finansiera  bra utbildning. 

Nuvarande system förlegat

Sedan den senaste övergripande skattereformen 1990–1991 har det mest lappats och lagats: redan året efter övergavs den enhetliga momsen på 25 procent och 1995 infördes värnskatten som var tänkt att vara temporär. 

Sedan dess har expertskatt, rot- och rutskatt, jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper tillkommit. 

Ett ytterligare argument till en reform är att världen förändrats radikalt sedan början av 1990-talet. 

Nuvarande system är inte anpassat efter den värld vi lever i, poängterar Åsa Hansson. Globalisering och digitalisering har medfört att kapital blivit mer lättrörligt. Det är inte heller helt uppenbart var inkomster ska beskattas. Att kunna arbeta hemma innebär möjligheter att fler skriver sig där skatten är låg.  

– Detta leder till att länder med hög skatt på arbete och företagande blivit mer sårbara, eftersom företag och individer kan dra nytta av andra länders skattesystem för att minska de egna skatterna. Följden blir minskade skatteintäkter till Sverige.  

Berörda grupper kan kompenseras

Inte bara ekonomer, utan också många politiker är medvetna om att skattesystemet kan bli bättre. 

– Både Elisabeth Svantesson och Magdalena Andersson vet att exempelvis fastighetsskatten är en bra skatt. Sedan är de så klart inte eniga om alla andra skatter. Men det sägs att alliansregeringen vann valet 2006 på att avskaffa fastighetsskatten, trots att den av experter anses vara en bra skatt.

– Nu är den svår att återinföra. Generellt sett är det lättare att avskaffa skatter än att återinföra dem.

Om man nu är så enig om att en reform behövs, varför gör man inget då?

– Kruxet är att få med sig väljarna. Vad gäller fastighetsskatten är det svårt att återinföra en skatt som så många har tjänat på. Många skulle förlora på ett återinförande. Därför behöver det sannolikt göras stegvis. Det finns olika sätt att göra det på. Ett alternativ är att höjningen endast berör köp efter ett visst datum, men det kan vara svårt att få igenom ur ett EU-rättsligt perspektiv. Oavsett finns utrymme för kompensation genom att andra mer skadliga skatter sänks.

Svåröverskådlighet minskar engagemanget

Saken blir inte bättre av att få vet hur mycket de betalar i skatt. Dagens system är en djungel av olika avdrag på kapital och arbete och många skatter är inte så synliga, som exempelvis arbetsgivaravgiften.

– Hela skattekostnaderna syns inte på löneutbetalningarna. Sammantaget minskar detta sannolikheten för att folk ska reagera, enligt Åsa Hansson.

Om nationalekonomer och andra forskare är hyfsat eniga om de stora dragen, finns kanske olika uppfattningar om detaljerna?

– Såklart, det är inte heller vår roll att detaljstyra hur skattesystemet ska se ut. Det ska ske i en demokratisk process. 

Finns forskare som är av diametralt motsatt uppfattning?

– De är som sagt ganska få. I stora drag tycker vi rätt så lika. Det finns vissa skillnader i vilken utsträckning olika mål bör prioriteras. Ska fördelning eller att ekonomin fungerar så väl som möjligt vara primärt fokus?

–  Högre kapitalskatter hämmar investeringar och därmed tillväxt, men kan leda till en jämnare inkomstfördelning. Medan låg beskattning kan öka ojämlikheten eftersom det framför allt är höginkomsttagare som har kapitalinkomster, men samtidigt kan en hög skatt minska investeringsviljan och tillväxten i ekonomin. Men ytterst är detta en avvägning som politiker ska göra.

Åsa Hanssons skatteråd till politiker 

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, lärare och expert på skatter. Fotograf: Charlotte Carlberg Bärg

Så här bör skattesystemet förändras om vi vill ha en kombination av gott företags- och innovationsklimat samt en god offentlig välfärd, enligt Åsa Hansson:

Sänk skatten på arbete genom ett kraftigt grundavdrag för beskattningsbar inkomst, det vill säga ingen skatt upp till en inkomst på 135 000 kr, samtidigt som jobbskatteavdrag och andra nedsättningar slopas. Det skulle göra systemet enklare och ge mer i lönekuvertet till alla oavsett lön. Särskilt skulle en sänkning gynna personer med låga inkomster som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eftersom det skulle öka incitamenten att arbeta och samtidigt sänka arbetsgivarnas kostnad att anställa.  

Höj gränsen för statlig skatt. Enligt Åsa Hansson finns många viktiga yrkesgrupper såsom ingenjörer och sjuksköterskor som idag ligger på gränsen för statlig skatt.  Idag saknar de incitament att axla mer ansvar, flytta på sig på grund av att lönehöjningen inte blir så stor som den skulle kunna bli. 

Förenkla systemet och öka transparensen. Öka likformigheten på alla typer av kapitalskatter, från investeringssparkonton (ISK) till fåmansbolag och fastigheter. Slopa jobbskatteavdraget till förmån för ökat generellt grundavdrag (se ovan). Synliggör den totala skattekostnaden, såsom arbetsgivaravgiften på lönebeskedet. 

Beskatta all konsumtion lika. Sveriges beskattning av konsumtion ligger lågt jämfört med andra EU-länders, trots att det är en relativt ”bra” skatt. Olika typer av konsumtion beskattas också olika vilket snedvrider konsumtionsval och gör systemet krångligt. Därför föreslår Åsa Hansson en enhetlig moms på 25 procent. Idag beskattas livsmedel samt krog- och hotellbesök med 12 procent. 

Kompensera låginkomsttagare. Nackdelen med en höjd livsmedelsmoms är att det slår mot låginkomsttagare som lägger en relativt större del av sin inkomst på mat. Dock är lägre livsmedelsmoms ett dyrt och trubbigt sätt att omfördela på eftersom alla, inte bara låginkomsttagare, betalar den lägre momsen. Ett träffsäkrare och billigare sätt att hjälpa låginkomsttagare är direkta inkomststöd eller höjt barnbidrag. Dessutom är tanken att skatten på arbete sänks vilket ökar inkomsterna efter skatt.   

Höj fastighetsskatten och beskatta alla boendetyper lika. Också bostadsrätter och hyresrätter bör beskattas på samma sätt som småhus. Idag beskattas hyresrätten hårdare och bostadsrätten mildare.  

Maxbeloppet för småhus är lågt satt, drygt 9000 kronor, vilket innebär att ägare av lågt värderade hus får betala samma som ägare för högre värderade hus. Eftersom mark och fastigheter är oflyttbara garanterar dessa, liksom moms, en stabil inkomst till staten. Att beskatta fastigheter lägre än andra tillgångar driver upp fastighetspriserna vilket leder till att fler får höga skulder – Sverige har höga hushållsskulder – och att många får svårt att komma in på bostadsmarknaden. 

Stämpel- och vinstskatt på fastigheter slopas eftersom de minskar omsättningen och gör att vi inte använder befintligt bestånd av bostäder på ett bra sätt.

Sänk bolagsskatten som bör ligga under genomsnittet i EU och OECD. Sverige har historiskt haft lägre bolagsskatt än EU- och OECD-snittet, nu ligger den på snittet. Sverige är ett litet land i periferin och kan inte konkurrera med en stor marknad. Som kompensation bör skattesatsen ligga under stora länders. En sänkning skulle medföra ett marginellt inkomstbortfall för staten, eftersom bolagsskatten ger blygsamma intäkter, men desto mer öka attraktiviteten för att göra investeringar i Sverige och förhindra att aktivitet flyttar ut, enligt Åsa Hansson.

En återinförd arvs- och förmögenhetsskatt tror inte Åsa Hansson på av flera skäl: De är lätta att undvika och ger förhållandevis lite intäkter till staten. Det är ojämlikhet i den nedre delen som är ett stort problem och den påverkas marginellt av en arvs- och förmögenhetsskatt. Dessutom får också fattiga människor arv och skulle faktiskt proportionerligt drabbas mer än rika av en återinförd arvskatt.

Miljöskatter är en av få skatter som inte kan klassas som skadliga eftersom de rättar till ett allvarligt problem, men de gäller att beskatta rätt. Utsläppen ska beskattas och inte aktiviteten. Därför ska inte energi beskattas, utan snarare utsläppen från energikonsumtion. Olika energikällor släpper ut olika mycket. Här sker mycket på EU-nivå som Sverige måste förhålla sig till, varför Åsa Hanssons råd är att avvakta. Vidare är miljö- och klimatproblemen globala och internationella överenskommelser bör uppmuntras. 

Förstatliga. Stora skillnader mellan kommuner att generera skatteintäkter och därmed finansiera vård och skola talar för att systemet bör ses över. Förstatliga vård och skola skulle sannolikt göra den mer jämlik.

Källa: Lunds universitet

https://www.lu.se/artikel/politiker-foljer-inte-experternas-rad-om-skatter

Mer läsning

Rapporter

Vetenskapliga publikationer i urval

  • Hansson, Å, Olofsdotter, K. and Thede, S., (2018), ”Do Multinationals Pay Less in Taxes than Domestic Firms? Evidence from the Swedish Manufacturing Sector”, World Economy, 2018, 41(2), 393-413.
  • Hansson, Å., Porter, S. and Williams, S.P., (2018), “What Determines Tax Incentives and How Effective Are They”? Journal of Business and Economic Policy, 2018, 5(4).
  • Hansson, Å. And Porter, S., (2015), “The importance of the political process on corporate tax policy”, Constitutional Political Economy, 2015, 23(93).
  • Brokelind, C. and Hansson, Å., (2014), “Tax incentives, tax expenditures, Theories in R&D: the case of Sweden”, World Tax Journal, 2014, 168-200.
  • Hansson, Å. and Olofsdotter, K., (2014), “Labor Taxation and FDI decisions in the European Union”, Open Economics Review, 2014, 25(2), 263-287.
  • Hansson, Å. and Olofsdotter, K., (2012), “FDI, Taxes and Agglomeration Economies in the EU15”, Applied Economics, 2012, 45(18), 2653-2664. 
  • Hansson, Å., (2012), “Tax policy and entrepreneurship: empirical evidence from Sweden”, Small Business Economics, 2012, 38(4), 495-513.
  • Hansson, Å., (2010), “Is the Wealth Tax Harmful to Economic Growth”, World Tax Journal, 2010, 2(1). 
- Annons -

Nyheter

-Annons-