Trots att människor är överens om vilka aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande så har de begränsad förmåga att förstå relationen mellan deras aktiviteter och välbefinnande. Ökad kunskap kan leda till nya insikter om hur individer kan se samband mellan vilka aktiviteter som höjer eller sänker deras mående. Det visar en ny studie vid Lunds universitet som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Aktiviteter och subjektivt välbefinnande (SWB) har visat sig ha ett nära samband med varandra. Ingen forskning har dock hittills visat om individer förstår hur deras vardagliga aktiviteter hänger samman med deras SWB. Dessutom har bedömningen av aktiviteter begränsats till fördefinierade typer av aktiviteter och/eller slutna frågor.
I studien fick deltagarna självrapportera om sina vardagsaktiviteter med öppna svar. Dessa analyserades kvantitativt med modern artificiell intelligens (Natural Language Processing), ett nytt angreppssätt i studier mellan vardagsaktiviteter och subjektivt välbefinnande. Totalt gjordes två studier med 300 deltagare per studie.
– Vi ville undersöka om folk förstod länken mellan deras vardagsaktiviteter och deras välbefinnande genom att låta dem beskriva sina vardagsaktiviteter som de tror relaterar till deras välbefinnande och med detta förutse deltagarnas faktiska välbefinnande, säger August Nilsson, examinerad masterstudent på institutionen för psykologi som skrivit artikeln tillsammans med studentkollegan Erik Hellryd och handledande forskare Oscar Kjell.
Stor enighet om bra aktiviteter
I studien ville forskarna också undersöka vilka aktiviteter som relaterar till högt och lågt välbefinnande, dels för att det är intressant i sig men också för att kunna avgöra i vilken grad individer delar förståelse om hur aktiviteter påverkar deras välbefinnande (om individer inte delar förståelse så hade det varit teoretiskt svårt att förutse välbefinnande utifrån aktiviteterna som individerna anser relaterar till deras välbefinnande).
Enigheten var i det närmaste total bland de tillfrågande när de skulle beskriva aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande.Ord som beskrev aktiviteter som ökade välbefinnandet relaterar till fysiskt och kognitivt aktiva aktiviteter och sociala aktiviteter (”fotboll”, ”meditation”, ”vänner”), medan ord som beskrev aktiviteter som minskade välbefinnandet främst var aktivitetsegenskaper som relaterade till obalans (”för”, ”mycket”, ”tillräckligt”).
Studien visar att:
- Individer delar en förståelse kring vilka vardagsaktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande.
- Individer kan beskriva relationen mellan deras aktiviteter och deras välbefinnande till viss del, men inte så bra som förväntat.
- Individer delar förståelse om att sociala, och fysiskt och kognitivt aktiva aktiviteter ökar deras välbefinnande.
- Individer delar förståelse om att vanliga aktiviteter som görs obalanserat (som exempelvis att ”äta för mycket”) sänker deras välbefinnande. Men få aktiviteter i sig sänker välbefinnandet överlag.
– Människor kan alltså koppla sina aktiviteter till sitt välbefinnande, men inte så starkt som vi hade trott med tanke på att individer är överens om vilka aktiviteter som höjer och sänker ens välbefinnande. Obalans verkar vara oerhört centralt för aktiviteter som är dåliga för välbefinnandet och inte aktiviteterna i sig, säger August Nilsson.
Studien kan vara ett steg mot att förstå hur individer generellt ska kunna bli bättre på att förstå innebörden av deras aktiviteter för deras välbefinnande. Dessutom så kan det hjälpa individer att förstå vilka aktiviteter som ökar eller sänker deras välbefinnande.
Fotnot: Studien gjordes ursprungligen som en del av ett kandidatarbete under utbildningen av August Nilsson och Erik Hellryd. August Nilsson fortsatte arbetet under sina masterstudier med hjälp av Oscar Kjell.
Källa: Lunds universitet
