På väg att hitta salttåligt vete

Vetebild. Fotograf: Fotograf Olof Olsson.

Eftersom antalet salta jordar ökar på grund av klimatförändringarna finns ett behov av att hitta odlingsbara grödor som tål salt. Forskare vid Göteborgs universitet är nu en god bit på väg mot det målet.

Development and characterization of an EMS-mutagenized wheat population and identification of salt-tolerant wheat linesFör att fattiga bönder, som till stor del brukar havsnära jordar, ska kunna överleva krävs salttåliga grödor. I en ny studie, som baseras på jordbruk i Bangladesh, presenterar forskare vid Göteborgs universitet 20 nya varianter, så kallade linjer, av vete som uppvisar salttåliga egenskaper.

– För att få fram vete, som tål salt, har vi använt det som kallas molekylär förädling och som innebär tillsatser av kemikalier i laboratorium. Det är en metod som använts sedan 1950-talet och som inte regleras som genmodifierande organismer, GMO, säger Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Genom metoden framkallas slumpmässiga mutationer i vetefröna, alltså förändringar i vetets DNA-kedja.  De vetefrön som uppvisar egenskaper mest tåliga mot salt används sedan för ytterligare förädling till nästa generation.

Utifrån varje förädlat vetefrö blir det en individuell planta som kallas linje.

– Att få fram tåliga frön är ett omfattande arbete. Vi började vår forskning för sju år sedan tillsammans med professor Olof Olsson vid Lunds universitet. Vi hade 30 000 linjer, som med tiden blev några tusen. Sjuttio av dem visade sig vara lovande och nu har vi fått fram runt 20 linjer som är bättre än de andra, säger Henrik Aronsson.

Vetet tålighet för salt beror på flera egenskaper
Vetets salttålighet är ett komplext begrepp.  Skilda gener kan påverka tåligheten på olika sätt, till exempel kan det gälla plantans förmåga att ta upp vatten eller plantans tolerans för salt.

–  När vi fått fram salttåliga plantor vet vi ju inte vilka gener som har ändrats. Det får vi kartlägga i efterhand och jämföra med ursprungsvetet, säger Johanna Lethin, som är doktorand i forskningsprojektet.

Idag är ungefär 95 procent av vetets arvsanlag (genom) kartlagt.

Enligt forskarna finns det flera vägar att gå för att nå målet att hitta odlingsbart vete som tål saltvatten. Och olika egenskaper krävs för veteodling i olika delar av världen.

–  Australien, Holland och Egypten har också problem med salta jordar, men där kanske inte samma vetesorter som i Bangladesh fungerar, säger Henrik Aronsson.

Medan folkmängden ökar globalt minskar alltså de odlingsbara jordarna. FN bedömer att det behövs 70 procent mer mat 2050 för att kunna försörja hela jordens befolkning. Att även kunna odla och vattna med bräckt vatten är också det en framtida utmaning.

– Bönder är ju intresserade av bra avkastning. Vi började vårt projekt med att försöka utveckla tåliga grödor för att kunna hjälpa fattiga och utsatta bönder i Bangladesh att bättre kunna använda sina jordar året runt. Jag bedömer att vi om fem till sju år kan vi ha ett salttåligt vete för produktion, säger Henrik Aronsson.

Studien är publicerad i BMC Plant Biology.

Kontakt:
Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi vid Göteborgs universitet, telefon: 0766- 18 48 02, e-post: henrik.aronsson@bioenv.gu.se

Titel: Development and characterization of an EMS-mutagenized wheat population and identification of salt-tolerant wheat lines
Digital publicering: https://bmcplantbiol.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12870-019-2137-8

Annons