lördag, juli 2, 2022

Annonsera/Prenumerera

Annons

Genom konvergensrapporten bedöms i vilken mån medlemsländerna är redo för anslutning till euroområdet och det banas väg för Kroatiens införande av euron den 1 januari 2023

Europeiska kommissionen drog idag slutsatsen att Kroatien är redo att införa euron den 1 januari 2023. Medlemsländerna i euroområdet blir därmed tjugo till antalet.

Denna slutsats fastställs i konvergensrapporten för 2022 i vilken kommissionen bedömer vilka framsteg som Bulgarien, Kroatien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern har gjort på vägen mot en anslutning till euroområdet. Dessa länder är de sju medlemsländer utanför euroområdet som rättsligt har förbundit sig att införa euron. I rapporten anges följande:

  • Endast Kroatien och Sverige uppfyller prisstabilitetskriteriet.
  • Alla medlemsländer uppfyller kriteriet om offentliga finanser, utom Rumänien, som är det enda medlemsland som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott.
  • Bulgarien och Kroatien är de två medlemsländer som uppfyller växelkurskriteriet.
  • Bulgarien, Kroatien, Tjeckien och Sverige uppfyller kriteriet för den långfristiga räntenivån.

I rapporten konstateras att Kroatien uppfyller de fyra nominella konvergenskriterierna och att landets lagstiftning är helt förenlig med kraven i fördraget och med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Kommissionens bedömning kompletteras av Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport, som också offentliggörs i dag.

Kroatiens införande av euron

Mot bakgrund av kommissionens bedömning och med beaktande av andra relevanta faktorer avseende ekonomisk integration och konvergens, inbegripet betalningsbalansutveckling och integration av produkt-, arbets- och finansmarknaderna, anser kommissionen att Kroatien uppfyller villkoren för att införa euron. Kommissionen har därför antagit förslag till rådets beslut respektive rådets förordning om införande av euron i Kroatien.

Rådet kommer att fatta de slutliga besluten om Kroatiens införande av euron under första hälften av juli, efter diskussioner i Eurogruppen och i Europeiska rådet och efter det att Europaparlamentet och ECB har yttrat sig.

Rapporten utgör därför ett avgörande och historiskt steg på Kroatiens väg mot införandet av euron.

Övergripande bedömning

 Avseende samtliga medlemsländer utanför euroområdet konstateras i rapporten att de nationella lagstiftningarna inte är helt förenliga med EMU-lagstiftningen eller med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Kommissionen har också undersökt de ytterligare faktorer som det hänvisas till i fördraget och som bör beaktas i bedömningen av konvergensens varaktighet Denna analys visar att de granskade medlemsländerna i allmänhet är väl integrerade ekonomiskt och finansiellt i EU. Vissa av dem uppvisar dock fortfarande makroekonomiska sårbarheter och/eller står inför problem kopplade till företagsklimatet och det institutionella ramverket som kan innebära risker för en hållbar konvergensprocess.

Genom ett effektivt genomförande av de reformer och investeringar som anges i deras nationella återhämtnings- och resiliensplaner kommer det att vara möjligt att ta itu med viktiga makroekonomiska utmaningar. När det gäller Ungern och Polen håller kommissionen för närvarande på att utvärdera planerna för att se till att alla bedömningskriterier uppfylls.

Bakgrund

Europeiska kommissionens konvergensrapport utgör grunden för rådets beslut om huruvida ett medlemsland uppfyller villkoren för att ansluta sig till euroområdet.

Europeiska kommissionens konvergensrapport är åtskild från ECB:s konvergensrapport, men offentliggörs tillsammans med denna.

Konvergensrapporter utges vartannat år, eller när det finns en specifik begäran från ett medlemsland om att bedöma om landet är redo att ansluta sig till euroområdet, så som t.ex. var fallet med Lettland 2013.

Alla medlemsländer utom Danmark, är rättsligt förpliktigade att ansluta sig till euroområdet. Danmark förhandlade fram ett undantag i Maastricht-fördraget och omfattas därför inte av rapporten.

Covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska återhämtningen 2021 inverkade i mycket stor utsträckning på resultaten i 2022 års konvergensrapport. Däremot har Rysslands invasion av Ukraina, som inleddes i februari 2022, än så länge bara påverkat de historiska uppgifter som används för att utarbeta rapporten i begränsad utsträckning. De effekter som Rysslands militära angrepp får för de ekonomiska konvergensindikatorerna och effekterna av annan pågående ekonomisk utveckling återspeglas i de ekonomiska prognoser för 2022 och 2023 som kommissionen offentliggjorde den 16 maj 2022 (kommissionens ekonomiska vårprognos 2022) och som används för att bedöma konvergensens varaktighet.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-