Senast i dag måste EU-länderna införliva direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i den nationella lagstiftningen. Direktivet innehåller mer omfattande och uppdaterade arbetstagarrättigheter och skydd för EU:s 182 miljoner arbetstagare.
Med de nya bestämmelserna får arbetstagare rätt till mer förutsägbara arbetsvillkor, t.ex. avseende arbetsuppgifter och arbetstid. De får också rätt till fullständigare information i god tid om de väsentliga dragen i anställningen, t.ex. arbetsplats och ersättning. Direktivet är ett viktigt steg för ett starkt socialt Europa och bidrar till att förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter för EU:s invånare.
– Direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor är ett direkt svar på en snabbt föränderlig arbetsmarknad, säger Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter. Folk har rätt att få fullständigare information om sina arbetsvillkor och mer förutsägbarhet i vardagen. De nya bestämmelserna bidrar till att garantera kvalitativa jobb, ge arbetstagarna stabilitet och göra det möjligt för dem att planera sina liv.
Arbetstagarnas rättigheter och trygghet utökas och uppdateras för att spegla dagens arbetsmarknad.
Genom direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor får arbetstagare i EU rätt till följande:
- Att få fullständigare information om de väsentliga dragen i arbetet, i god tid och skriftligen.
- Att provanställningen begränsas till sex månader.
- Att ta anställning hos annan arbetsgivare – eventuella begränsningar av denna rätt måste objektivt motiveras.
- Att få information i rimlig tid och i förväg när arbetet måste slutföras – i synnerhet för arbetstagare med oförutsägbara arbetsscheman och för behovsarbetstagare.
- Att effektiva åtgärder för att förebygga missbruk av nolltimmesavtal vidtas.
- Att få skriftligt svar på en begäran om förflyttning till ett annat säkrare jobb.
- Att erhålla kostnadsfri obligatorisk utbildning med anknytning till jobbet (där arbetsgivaren har en sådan skyldighet).
Uppskattningsvis 2–3 miljoner fler arbetstagare med otrygga och atypiska anställningsformer, t.ex. deltidsarbete, tillfälligt arbete och behovsarbete, kommer nu att åtnjuta rätten till information om anställningsvillkor och en ny trygghet, bl.a. rätten till mer förutsägbar arbetstid. I direktivet respekteras dock flexibiliteten för atypiska anställningsformer och fördelarna för arbetstagare och arbetsgivare finns kvar.
I direktivet gynnas även arbetsgivare genom att säkerställa att arbetarskyddet förblir i linje med den senaste utvecklingen på arbetsmarknaden. Det görs genom att minska arbetsgivarnas administrativa hinder (t.ex. kan de lämna information elektroniskt) och genom att skapa lika villkor för arbetsgivare i EU, som ger rättvis konkurrens utifrån samma miniminivå av arbetstagarrättigheter.
Vad händer nu?
Medlemsländerna måste införliva direktivet i nationell lagstiftning senast i dag. Kommissionen kommer därefter att bedöma fullständigheten och överensstämmelsen hos de nationella åtgärder som medlemsländerna anmäler, och vid behov vidta åtgärder.
Bakgrund
I den europeiska pelaren för sociala rättigheter anges ”trygg och anpassningsbar anställning” och ”information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning” som väsentliga principer för rättvisa arbetsvillkor. I pelaren fastställs att när anställningen börjar har arbetstagare rätt till skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter i enlighet med anställningsförhållandet, bl.a. om provanställning.
Det nya direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (EU/2019/1152) ersätter direktivet om skriftligt meddelande (91/533/EEC) som gällt sedan 1991, och som gav arbetstagare som började ett nytt jobb rätten att få ett skriftligt meddelande om de väsentliga dragen i anställningsförhållandet.
Dagens milstolpe kommer i morgon att följas av ytterligare ett stort framsteg inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Medlemsländerna måste nämligen senast den 2 augusti 2022 införliva de EU-omfattande bestämmelserna för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare som antogs 2019.
Källa: Europeiska kommissionen
