Den gröna given: nyckeln till ett klimatneutralt och hållbart EU

Den gröna given är EU:s svar på den pågående klimatkrisen. Läs mer om planen för ett klimatneutralt Europa.

I november 2019 utlyste parlamentet klimatnödläge och bad kommissionen att integrera alla sina förslag i linje med 1,5-gradersmålet för att begränsa den globala uppvärmningen och se till att utsläppen av växthusgaser minskar betydligt.

Som svar presenterade kommissionen den europeiska gröna given, en färdplan för Europa för att bli en klimatneutral kontinent fram till 2050.

Läs mer om EU:s svar på klimatförändringarna.

Uppnå gröna givens mål

Införa klimatneutralitet i lagstiftningen

Parlamentet godkände klimatlagen den 24 juni 2021, genom vilken EU förbinder sig till att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och nå klimatneutralitet till år 2050. Det gör att EU närmar sig sitt negativa utsläppsmål efter år 2050, och bekräftar unionens ledarroll i den globala kampen mot klimatförändringarna.

Det bör medföra att målen blir lättare att tillämpa i lagstiftningen samt fördelar i form av renare luft, vatten och mark, minskade energikostnader, renoverade hem, bättre kollektivtrafik, fler laddstationer för elbilar, mindre avfall, nyttigare mat, och bättre hälsa för nuvarande och framtida generationer.

Företag kommer också dra nytta av de möjligheter som skapas inom områden där Europa avser sätta globala standarder. Det förväntas också generera jobb, exempelvis inom förnybar energi, energieffektivitet i byggnader och processer.

55 %-paketet

För att EU ska uppnå 2030-målet föreslog kommissionen i juli 2021 ett paket med en ny och reviderad lagstiftning, det så kallade 55 %-paketet (”Fit for 55”). Paketet består av 13 sammanlänkande, reviderade lagar och sex föreslagna lagar inom EU:s klimat- och energilagstiftning.

Läs mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

Den 22 juni 2022 antog parlamentet sin ståndpunkt om:

• Revidering av systemet för handel med utsläppsrätter för att inkludera förorenande sektorer som byggnader och vägtransporter. De föreslår också att gratis utsläppsrätter ska fasas ut till 2032.
• Införandet av en koldioxidskatt för att förhindra koldioxidläckage. Skatten ska sätta ett koldioxidpris på importerade varor för att motverka omlokalisering till länder med mindre ambitiösa klimatmål.
• En fond som säkerställer en rättvis energiomställning genom att ta itu med fattigdom kopplat till energi och rörlighet. Fonden ska finansieras genom utauktionering av utsläppsrätter.

Tidigare i juni har parlamentet antagit sin ståndpunkt om:

• En ansvarsfördelning mellan EU-länderna för att öka de nationella målen för utsläppsminskningar inom sektorer som inte omfattas av ETS, däribland transport, jordbruk, byggnader och avfallshantering. Till 2030 ska sektorernas utsläppsminskningar öka från 29 procent till 40 procent.
• Förstärkning av regler för att öka kolsänkor inom sektorn markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
• Ett förslag för att garantera att nya bilar och skåpbilar i EU producerar noll nettoutsläpp år 2035.
• En revidering av utsläppsrätter för luftfart, i syfte att inkludera alla flygningar som avgår från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för att hitta potentiella lösningar för flygningar utanför EU (CORSIA).
  

Under de kommande månaderna kommer ledamöterna bland annat att besluta om sin ståndpunkt i energifrågor (förnybar energi, effektivitet och skatter).

Stimulera den cirkulära ekonomin

Kommissionen presenterade också EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin i mars 2022. Handlingsplanen inkluderar åtgärder längs hela livscykeln för produkter, främjar processer för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion och garanterar mindre avfall. Den kommer att fokusera på:
• elektronik-, informations- och kommunikationsteknik
• batterier och fordon
• förpackningar och plast
• textilier
• konstruktion och byggnader
• näringskedjan

I juli 2022 väntas ledamöterna rösta om den nya industristrategin som ska hjälpa företag att övervinna krisen efter pandemin samt underlätta övergången till en grönare, cirkulär ekonomi. I november 2021 efterlyste ledamöterna en mer omfattande EU-strategi för att göra Europa mindre beroende av importen av kritiska råvaror som är avgörande för strategiska industrier.

Läs mer om nyttan med den cirkulära ekonomin och hur parlamentet bekämpar plastföroreningar.

Skapa ett hållbart livsmedelssystem

Livsmedelssektorn är en av de främsta orsakerna bakom klimatförändringarna. Även om EU:s jordbruk är den enda stora jordbrukssektorn i världen som har minskat sina utsläpp av växthusgaser (med 20 procent sedan 1990), står det fortfarande för cirka 10 procent av utsläppen (varav 70 procent beror på djur).

Från jord till bord-strategin, som kommissionen presenterade i maj 2020, ska garantera ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem samtidigt som jordbrukarnas försörjning garanteras. Det täcker hela livsmedelskedjan, från minskad användning av bekämpningsmedel och halvering av försäljningen av antimikrobiella medel, minskad användning av gödselmedel och ökning av det ekologiska jordbruket.

Parlamentet välkomnade strategin i en resolution som ledamöterna godkände i oktober 2021. Men de lade också till rekommendationer för att göra den än mer hållbar. Parlamentet betonade särskilt att 55 %-paketet måste innehålla mer ambitiösa utsläppsmål från jordbruk och tillhörande markanvändning.

Bevara biologisk mångfald

Samtidigt syftar EU till att ta itu med förlusten av biologisk mångfald, inklusive den potentiella utrotningen av en miljon arter. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, som kommissionen presenterade i maj 2020, syftar till att skydda naturen, vända nedbrytningen av ekosystem och stoppa biologisk mångfaldsförlust.

Den 8 juni 2021 godkände parlamentet sin ståndpunkt om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv. Ledamöter krävde att dess tillämpning ska ligga i linje med andra strategier inom EU:s gröna giv.

Parlamentet har förespråkat ett hållbart skogsbruk eftersom skogarna spelar en viktig roll för att absorbera och kompensera koldioxidutsläppen. Parlamentets ledamöter erkänner också skogsbrukets bidrag till att skapa arbetstillfällen på landsbygden och den roll som EU skulle kunna spela när det gäller att skydda och återställa världens skogar.

Ta del av mer fakta och siffror om klimatförändringarna.

Finansiering av den gröna övergången

I januari presenterade kommissionen investeringsplanen för ett hållbart Europa – strategin för att finansiera gröna given – genom att locka minst en biljon euro till offentliga och privata investeringar under det kommande decenniet.

Som en del av investeringsplanen kommer mekanismen för en rättvis omställning att hjälpa till att lindra de socioekonomiska effekterna av övergången för arbetare och samhällen som förändas mest. I maj 2020 föreslog kommissionen en lånefacilitet för den offentliga sektorn, för att stödja gröna investeringar i regioner som är beroende av fossila bränslen. Faciliteten har godkänts av Europaparlamentet.

Parlamentet och rådet enades om att införa nya inkomstkällor för att finansiera budgeten och återhämtningsplanen. Detta skulle omfatta inkomster från systemet för handel med utsläppsrätter och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som skulle införa en avgift på import av vissa varor.

För att uppmuntra investeringar i miljömässigt hållbara aktiviteter och förhindra ”gröntvätt” antog parlamentet 18 juni 2020 ny lagstiftning om hållbara investeringar. I november 2020 efterlyste ledamöterna också en övergång från ett ohållbart till ett hållbart ekonomiskt system, vilket är avgörande för att utveckla EU:s långsiktiga strategiska oberoende och öka EU:s motståndskraft.

Källa: Europaparlamentet