Så här inför världsdagen för psykisk hälsa visar en ny Eurobarometerundersökning om psykisk hälsa att nio av tio respondenter (89 %) anser att det är lika viktigt att satsa på psykisk hälsa som på fysisk hälsa. Samtidigt anser mindre än hälften av respondenterna att patienter med psykisk ohälsa får lika bra vård som personer med fysiska sjukdomar. Dessutom har närmare hälften av respondenterna (46 %) under det senaste året drabbats av känslomässiga eller psykosociala problem, som depression eller ångest. Undersökningen visar att mer än hälften av respondenterna (54 %) inte fått hjälp av vården. Det framgår tydligt av resultaten att satsningar på psykisk hälsa måste fortsätta på EU-nivå.
I morgon står EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides värd för en högnivåkonferens om psykisk hälsa som följer upp En övergripande strategi för psykisk hälsa från juni 2023. HKH Drottningen av Belgien kommer att närvara, liksom hundratals företrädare för EU:s institutioner, EU-länderna, europeiska organisationer och andra berörda aktörer.
Mer påfrestningar för den psykiska hälsan
Eurobarometerundersökningen som offentliggörs i dag slår fast att de senaste årens händelser som covid-19-pandemin, kriget i Ukraina, klimatkrisen och andra sociala och ekonomiska problem har förvärrat den redan bräckliga psykiska hälsan i Europa. Före covid-19-pandemin var det en av sex människor i EU som led av psykisk ohälsa, och situationen har förvärrats. De flesta respondenterna uppgav att de senaste årens händelser påverkat deras psykiska hälsa ”i viss utsträckning” (44 %) eller ”i stor utsträckning” (18 %).
De flesta (60 %) anser att den viktigaste förutsättningen för god psykisk hälsa är levnadsvillkoren, följd av ekonomisk trygghet (53 %). Ungefär en tredjedel av européerna anser att närhet till naturen och grönområden (35 %), sömnvanor (35 %), motion (34 %) och socialt umgänge (33 %) är viktiga för god psykisk hälsa. Men i alla EU-länder anser en stor majoritet att sociala medier kan ha en negativ inverkan på ungas psykiska hälsa.
När det gäller hur EU kan bidra till att förbättra människors psykiska hälsa svarar de flesta ”förbättra den totala livskvaliteten” (45 %), följt av ”lättare att få diagnos, behandling och vård vid psykisk ohälsa” (37 %) och ”stödja psykisk hälsa hos de mest sårbara” (35 %).
Högnivåkonferens om psykisk ohälsa
Psykisk hälsa är en integrerad del av hälsan och en prioriterad fråga för kommissionen. I morgon ordnar kommissionen en hybridkonferens om psykisk hälsa som äger rum både i Bryssel och online. Kommissionär Kyriakides är värd för halvdagskonferensen, och huvudanförandena kommer att hållas av HKH Drottningen av Belgien, Europaparlamentets vice talman Marc Angel, WHO:s regionala direktör för Europa dr Hans Henri P. Kluge, Spaniens hälsominister José Miñones, Unicef:s representant vid EUs institutioner Bertrand Bainvel, Ungerns statssekreterare för hälso- och sjukvård dr Péter Takács, och Belgiens socialminister Frank Vandenbroucke.
Deltagarna kan ta del av erfarenheter, utbyta information och diskutera bästa praxis för psykisk hälsa på alla politikområden, främjande och förebyggande insatser och lika möjligheter för alla.
Här hittar du programmet och anmälan till onlinekonferensen.
Bakgrund
Flash Eurobarometerundersökningen genomfördes den 14–21 juni 2023. Totalt deltog 26 501 personer från 15 år och uppåt i alla 27 EU-länderna med hjälp av datorstödda webbintervjuer.
Den 7 juni 2023 antog kommissionen meddelandet om en övergripande strategi för psykisk hälsa som ska hjälpa EU-länderna och berörda parter vidta åtgärder för att hantera psykisk ohälsa. Det nya meddelandet innehåller 20 flaggskeppsinitiativ, finansiering på 1,23 miljarder euro och fokus på sårbara grupper som barn, unga, migranter och flyktingar.
Källa: Europaparlamentet
