Landanslutningarna kring Öresundsbron bör byggas ut på båda sidor förbindelsen för att öka kapaciteten och kunna ta emot större trafikflöden som väntas när den kommande Fehmarn Bält-tunneln står klar 2029. Fler järnvägsspår, planskilda korsningar och en större järnvägsstation vid flygplatsen i Kastrup beräknas kosta 9,6 miljarder SEK. Finansieringen kan hämtas från Öresundsbrons överskott. Det är en av slutsatserna i det dansk-svenska Interregprojektet Ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen.
Det finns flera flaskhalsar i landanslutningarna kring Öresundsbron som gör att tågkapaciteten på förbindelsen är begränsad. Problemet finns redan idag och kommer att förstärkas när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig och godstrafiken väntas öka. Utmaningarna är störst på danska sidan Öresundsbron, men en utbyggnad krävs på båda sidor och helst enligt en gemensam plan. Så lyder ett förslag från Interregprojektet Ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen som består av aktörer från båda sidor sundet och som avslutas i april i år.
Förslaget innefattar en utbyggnad över 5–10 år som genomförs i etapper och den totala notan beräknas till 9,6 miljarder SEK. Indelningen av de olika etapperna och dess följd kan fastläggas närmare i ett dansk-svenskt avtal, enligt förslaget. Bland insatserna finns en utbyggnad av Kastrup station, fler spår mellan Ørestad och Kalvebod och planskilda korsningar mellan stambanan och stationen på Malmö C liksom vid Svågertorp.
– Förslaget är inte ett alternativ till en HH-förbindelse eller en Öresundsmetro utan ett förslag om att bygga ut landanslutningarna så att Öresundsbron kan utnyttjas maximalt. Man kan säga att det är en, i infrastruktursammanhang, kortsiktig investering för de närmaste 20 åren och att fler fasta förbindelser är i en annan liga. Innan en ny fast förbindelse är på plats så går det trots allt 10–15 år och flaskhalsarna finns redan idag, säger Sten Hansen, delprojektledare i projektet Ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen, till News Øresund.
Om kapaciteten inte ökar kan trafikvalen i respektive land för regional trafik påverka tågtrafiken över Öresundsbron, menar han.
– Om man lägger in nya avgångar mellan exempelvis Roskilde och Kastrup så tar det bort kapacitet från Öresundsbron om inte landanslutningarna byggs ut. Det ska inte vara en fråga om man kan etablera snabbtåg Göteborg-Köpenhamn eller lokaltåg i Köpenhamn. Båda ska få plats på spåren. Det har tagit lång tid för oss att förstå att den interna trafiken i sin tur begränsar trafiken över Öresundsbron. Utmaningen är att få Trafikverket och Banedanmark att göra en gemensam utredning kring det, säger Sten Hansen.
Satsningar som föreslås innefattar, förutom den vid Malmö C, infrastruktur som ägs av A/S Øresund och Svedab AB. Det innebär, enligt förslaget, att de kan finansieras genom intäkter från Øresundsbro Konsortiet.
– Motorvägen Kastrup-Kalvebod är också en del av landanslutningarna. Den ägs av A/S Øresund och där utreder bolaget vad det skulle kosta att bygga ut till fler körfält. Det är inte en del av statens vanliga budget, säger Sten Hansen.
Fler invånare och bättre höghastighetståg gör att projektet räknar med 48 procent fler passagerare över Öresund 2032 och 94 procent mer godstrafik med Fehmarn Bält-förbindelsen.
Fakta: Föreslagna investeringar i landanslutningar kring Öresundsbron
Sammantaget 9,6 miljarder SEK i 3–5 etapper
* Utbyggd tågstation på Köpenhamns flygplats i Kastrup. Genom så kallad retningsdrift nyttjas de två befintliga järnvägsspåren för all trafik i ena riktningen och de två spår som idag används för godstrafik för både passagerartåg och godståg i den andra riktningen (kostnad är inte medräknat i förslaget då intäkter från nya parkeringshus vid stationen väntas finansiera stationsbygget)
* Utbyggnad från två till fyra järnvägsspår Kastrup-Ørestad (cirka 4,2 till 4,5 miljarder DKK)
* Utbyggnad från två till fyra järnvägsspår Ørestad-Kalvebod (cirka 1,2 till 1,5 miljarder DKK)
* Planskild järnvägskorsning, plattform Malmö C–stambanan (cirka 1,4 till 1,8 miljarder SEK)
* Planskilda järnvägskorsningar Svågertorp (cirka 1 miljard SEK)
Källa: Ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen
