Med tanke på att arbetsmarknadens behov har förändrats så har även behovet av arbetsstyrkan förändrats. Arbete i dagens mening är inte lika platsbundet som arbete var förut och med en ökad digitalisering på gång i alla samhällssektorer i alltfler länder blir det lättare för företag att rekrytera från utlandet och för kandidater att arbeta för vilken organisation som helst hemifrån. Med dessa förändringar har nya sociala förhållanden uppstått. De senaste årtiondena har det blivit vanligare att högutbildade personer från länder som de uppfattar inte har en hög levnadsstandard eller individer som kommer från länder med pågående ekonomiska kriser flyttar får jobb i ekonomiskt stabila länder med en högre levnadsstandard. Detta fenomen kallas för “brain drain”, alternativt “brain gain” beroende på vilket land som gynnas respektive missgynnas. Detta fenomen är numera grunden till att uppemot miljontals människor migrerar årligen i sökandet efter en förbättrad tillvaro.
Varför uppstår brain drain och brain gain?
Den primära drivkraften för detta sociala fenomen verkar i grunden vara individens uppfattning gällande trygghet, stabilitet i samhället och ekonomisk säkerhet. Individerna som har resurser som kan användas i ett annat land, exempelvis en akademisk examen, kommer att kunna använda sig av den för att utbyta dessa fördelar som exempelvis en examen medför mot förmåner som en högre lön. Brain drain uppstår när högutbildade från ett land söker sig till andra länder med förhoppningar som att kunna få en högre levnadsstandard, högre löner eller för att undvika konflikter och naturkatastrofer. Brain gain uppstår i länder som tar emot dessa högutbildade människor och gynnas av att individernas kunskaper kan bidra till samhället inom områden som behöver en specifik typ av kunskap, som exempelvis vård- och IT-yrken.
Orsaker till brain drain
Det finns flera orsaker till migration som inte bara beror på arbetsmarknadsmässiga anledningar eller en längtan efter en högre levnadsstandard. Exempelvis kan det även orsakas av ekonomiska problem. I en artikel från Wall Street Journal förklaras migrationen av att allt fler människor har flyttat från Kina till Europa innan respektive efter Coronapandemin. Samtidigt har förflyttningen varit i konstant förändring, där migrationen har gått från att ligga på högre nivåer mellan år 2000 och 2008 för att sedan övergå till lägre nivåer av utvandring mellan år 2009 och 2017. Efter 2017 har utvandringen återigen börjat ta fart och ligger på högre nivåer idag. Detta förklaras, enligt artikeln, att Kina klarade av finanskrisen år 2008 och dess konsekvenser bättre än USA och Europa. På grund av den osäkra ekonomiska situationen utomlands så emigrerade inte människor i lika stor utsträckning som de gör idag. I nuläget tyder det på att det finns flera tecken på ekonomiska svårigheter i Kina, både det som är synligt för tillfället och de ekonomiska svårigheterna som är på väg.
Fenomenet kan även synas inom ett land och inte bara som ett utbyte mellan olika länder. En artikel från Bloomberg har dokumenterat hur människor har migrerat inom USA och kommit fram till att det är de utbildade som är de som är mest flyttbenägna. De beskriver ett fenomen som de benämner som “en geografisk barriär mellan vinnarna och förlorarna i en
kunskapsekonomi”. I statistik som presenteras i artikeln kan man följa migrationstrenderna som visar att delstater som rymmer större städer, som exempelvis Kalifornien och New York, har en negativ förekomst av brain drain (vilket tyder på brian gain), medan delstater med en större förekomst av glesbygd har en tydlig positiv förekomst av brain drain. Det som är intressant med migrationen är att storstäderna tenderar att attrahera flest utbildade människor, troligtvis på grund av jobbmöjligheter för välutbildade, vilket ökar de sociala förutsättningarna mellan landsbygd och stad. Artikeln redogör vidare för att det kan uppstå sociokulturella skillnader mellan den välutbildade gruppen som har råd att migrera och den mindre utbildade gruppen som enbart har råd att stanna kvar. På grund av den demografiska skillnaden kan det uppstå sociala konflikter längre fram, enligt ett teoretiskt antagande om framtida konsekvenser.
Konsekvenser av brain drain
Konsekvenserna av brain drain kan bli väldigt allvarliga. Nyligen har The Guardian rapporterat om oroligheterna i Afrika angående vårdens framtida utsikter när afrikanska läkare migrerar till . Artikeln handlar primärt om Ghana, Nigeria och Zimbabwe och lyfter fram flera av myndigheternas strategier för att behålla välutbildade individer, däribland lagstiftningar med syfte att förhindra eller fördröja denna typ av migration. Trots det flyttar läkare och sjuksköterskor från dessa länder till USA, Kanada, Storbritannien och Australien. Att utbildade personer lämnar afrikanska länder med en instabil ekonomi är någonting som stämmer överens med Världshälsoorganisationens prognos om att 10 miljoner anställda inom vården kommer att saknas år 2030, men att denna brist främst kommer att ske i låginkomstländer i och med migrationen. På grund av denna prognos rekryteringen av sjukvårdspersonal från länder som Ghana, Nigeria och Zimbabwe till länder som Storbritannien rödlistad. Även om dessa hinder finns och rekryteringen därmed begränsas, så söker sig fortfarande afrikanska kandidater till sjukhus i Storbritannien för att fylla poster som erbjuds där. Det uppstår även en sociokulturell press för sjukvårdspersonal att migrera. I vissa fall kan det vara externa påfrestningar som ekonomin medan det i andra fall kan vara interna påtryckningar från släkten som vill att individer tar möjligheterna utomlands för att förbättra sin inkomst.
Bristen på sjukvårdspersonal är bland de mest förödande konsekvenserna av brain drain, men det finns även andra områden med mindre allvarliga konsekvenser för alla inblandade länder där denna typ av migration förekommer. Även IT- och finanssektorerna kan drabbas av brain drain. Exempelvis emigrerade 100 000 IT-specialiserade ryssar från Ryssland till följd av kriget år 2022, vilket orsakade oroligheter kring den tekniska utvecklingen hos företag i Ryssland, enligt en artikel av Reuters. Migrationen av alla sorters utbildade människor verkar spela roll för samhällets skick, men det har hittills varit mest synligt inom bristyrken.
När blir det brain gain? När upphör det att enbart vara brain drain?
All brain drain respektive brain gain ger inte samma resultat, av vad man kan se genom migrationen av IT-anställda och migrationen av sjukvårdsanställda. Även om en andel människor som emigrerar inom ett område som IT hade kunnat leda till ekonomiska problem i landet och stagnera utvecklingen inom fältet, så innebär det inte att den tekniska utvecklingen inte tillåts att fortsätta i ett annat land. Med migrationen tillåts utvecklingen att fortsätta med bättre förutsättningar i ett annat land och lösningen till ett problem där kan slutligen bli en lösning som kan gynna alla. Innovationen och utvecklingen tillåts fortsätta framåt med färre hinder. Trots det är gränsen mellan exploatering och hjälpsamhet tunn. Är det verkligen en stor hjälp för individerna att ett land tar emot folk från länder som behöver kompetensen för att utveckla sitt eget samhälle? Även om dessa människor får bättre förutsättningar så vet man inte vad de hade kunnat åstadkomma om de inte hade valt att migrera. Sist men inte minst återstår problemet med att etiskt kunna acceptera ansökningar utan att ta ifrån vissa länder nödvändig arbetskraft för att de ska kunna upprätthålla sina egna samhällsfunktioner. Frågan mellan vad som är brain drain och brain gain är moraliskt komplicerad.
Av Bianca M:-Info Express
E: hello@infoexpress.se
Källa:
“China’s Brain Drain Threatens Its Future”, The Wall Street Journal, publiceringsdatum 2023-07-05
“The Geography of Brain Drain in America”, Bloomberg, publiceringsdatum 2019-05-03
“ ‘There won’t be enough people left’: Africa struggles to stop brain drain of doctors and nurses”, The Guardian, publiceringsdatum 2023-08-14
“Exclusive: Fear of tech ‘brain drain’ prevents Russia from seizing Yandex for now, sources say”, Reuters, publiceringsdatum 2023-08-10
