EU vill uppdatera de befintliga reglerna för defekta produkter för att bättre skydda konsumenter och hålla jämna steg med utvecklingen av ny teknik.
Det nuvarande produktansvarsdirektivet antogs för nästan 40 år sedan. I september 2022 publicerade kommissionen ett förslag om att ändra riktlinjerna för att ta hänsyn till de tekniska fördelar som nyare produkter kan ha.
Syftet med det reviderade produktansvarsdirektivet är att fastställa enhetliga regler för medlemsländerna, säkerställa att den digitala och cirkulära ekonomin fungerar korrekt och hjälpa offer för defekta produkter att få rättvisare ersättning.
Tillämpningsområdet för de reviderade ansvarsreglerna
För att bättre återspegla förändringarna i den digitala och gröna världen måste den befintliga definitionen av en produkt utvidgas till att omfatta programuppdateringar, AI eller digitala tjänster (t.ex. robotar, drönare eller system för smarta hem).
Samtidigt utesluter de reviderade reglerna öppen källkod eller fri programvara från tillämpningsområdet eftersom sådan programvara är beroende av förbättringar från användarna. Utvecklarna kan därför inte hållas ansvariga för skador som kan orsakas av andra användare.
Eftersom EU ska bli mer hållbart bör produkter utformas så att de är mer hållbara, återanvändbara, reparerbara och uppgraderbara. Ansvarsreglerna bör också moderniseras för affärsmodeller inom den cirkulära ekonomin för att säkerställa att de är tydliga och rättvisa för företag som genom hållbarhet ändrar sina produkter.
Skada
För närvarande gäller direktivet endast fysisk skada som ett legitimt skäl att kräva ersättning. Enligt de nya reglerna kommer det att vara möjligt att söka ersättning för medicinskt psykisk skada som kräver terapi eller medicinsk behandling.
Ersättning kan också begäras för förstörelse eller oåterkallelig korruption av data (t.ex. radering av filer från en hårddisk). Förlusten måste dock överstiga 1 000 euro.
Ansvarsskyldighet
Enligt kommissionens förslag ska ansvarsperioden vara 20 år.
Europaparlamentet vill förlänga ansvarsperioden till 30 år i vissa fall där skadan är synlig efter en längre tidsperiod.
Enligt det reviderade direktivet ska det alltid finnas någon i EU som kan hållas ansvarig för skador som orsakats av en defekt produkt, även om produkten tillverkades utanför EU. Det kan antingen vara importören av produkten eller en representant för tillverkaren. Om det inte finns något ansvarigt företag kan konsumenterna fortfarande få ersättning via nationella system.
Tydligare ersättningsförfarande
Europaparlamentet vill förenkla förfarandet för att bevisa att produkten var defekt, orsakade skada och att det finns rimliga skäl att kräva ersättning.
Ledamöterna vill att nationella konsumentskyddsmyndigheter ska tillhandahålla vägledning och information om ersättningsanspråk på ett lättillgängligt och begripligt sätt.
Konsumenter som lidit skada kan vända sig till nationella domstolar för att beordra tillverkarna att lämna ut bevis som kan hjälpa dem i deras ersättningskrav.
I det nuvarande direktivet är tröskeln för att kräva ersättning 500 euro. Europaparlamentet föreslår att tröskeln tas bort så att konsumenter kan bevisa att en produkt är defekt som en möjlig orsak till skada.
Defekthet
Europaparlamentet anser att en produkt ska anses vara defekt när den inte är säker för genomsnittskonsumenten.
Bristerna kan vara relaterade till en produkts utformning, tekniska egenskaper och instruktioner, dess förutsebara användning, effekter som andra produkter kan ha på den defekta produkten, med tanke på dess livslängd eller dess förmåga att lära sig kontinuerligt.
Nästa steg
Efter ett gemensamt betänkande från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd godkände Europaparlamentet sin ståndpunkt om de reviderade reglerna i oktober 2023.
Ledamöterna kommer nu att inleda förhandlingar med EU-länderna om den slutliga utformningen av lagstiftningen.
Ansvarsregler för AI
EU arbetar också med regler om AI-ansvar som skulle komplettera det reviderade produktansvarsdirektivet och bättre hantera skador som orsakas av felaktigt beteende hos AI-system (t.ex. integritetsintrång eller skador orsakade av säkerhetsproblem).
Källa: Europaparlamentet
