söndag, oktober 2, 2022

Annonsera

Annons

Så förbättrar EU arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor

Ta reda på hur EU arbetar för att förbättra arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor över hela EU, från arbetstid och föräldraledighet till arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen.

EU har infört olika arbetsrättsliga regler i syfte att garantera ett starkt socialt skydd. De inbegriper minimikrav för arbetsvillkor, avseende bland annat arbetstid, deltidsarbete, rätten att få tydlig information om viktiga aspekter av deras anställning samt utstationering. Reglerna utgör en grundpelare i EU:s sociala dimension.

Arbetsmarknadens parter (fackföreningar och arbetsgivaorganisationer) är engagerade i att forma EU:s arbetsmarknads- och sociala politik genom den så kallade ”sociala dialogen”. Det sker genom samråd, yttranden och förhandlingar av ramavtal i specifika frågor.

Arbetstagares rättigheter och nya arbetsformer

EU har infört gemensamma minimistandarder för arbetstider som gäller överallt. Lagstiftningen innebär att alla arbetstagare har individuella rättigheter, bland annat maximalt 48 timmars arbetsvecka, minst 4 veckors betald semester varje år, regler för viloperioder, nattarbete och arbetsscheman.

Genom åren har Europa bevittnat omfattande förändringar på arbetsmarknaden, inklusive digitalisering och utvecklingen av nya teknologier, ökad flexibilitet och fragmentering av arbete. Utvecklingen har genererat nya typer av anställningar, med en ökning av tillfälliga och okonventionella arbetsformer.


Läs mer om hur parlamentet vill säkerställa ”rätten att koppla ifrån” från arbetet.

För att skydda alla arbetstagare i EU och förbättra rättigheterna för de mest utsatta anställda som har okonventionella anställningsformer, godkände parlamentet 2019 nya minimiregler för arbetsvillkor. Reglerna omfattar skyddsåtgärder, exempelvis genom att begränsa provanställningars längd till högst sex månader, gör obligatoriska utbildningar kostnadsfria för den anställde och förbjuder begränsande kontrakt. Dessutom kräver reglerna att nyanställda ska få all nödvändig information om sina ansvarsområden inom en vecka från tillträdet.

EU vill också öka anställdas medbestämmande i företagen och har etablerat ett allmänt ramverk för anställdas rätt till information och samråd.

EU-reglerna kräver att arbetsgivaren måste förhandla arbetstagarrepresentanter vid massuppsägningar.

På gränsöverskridande nivå representeras anställda av europeiska företagsråd. Där inkluderas arbetsgivare som har minst 1 000 anställda, varav minst 150 anställda i ett annat EU-land. Genom organen informerar och samråder ledningen varje betydande beslut på EU-nivå, som kan få konsekvenser på anställnings- och arbetsvillkor, med sina anställda.

Lagerarbetare skannar paket ©AP Images/European Union-EP
EU har infört olika arbetsrättsliga regler i syfte att garantera ett starkt socialt skydd. ©AP Images/European Union-EP 

Arbetstagares rörlighet inom EU

EU:s regler om samordning av socialförsäkringssystemen ska garantera att medborgare fullt ut kan utnyttja sin rätt att flytta till ett annat medlemsland för att studera, arbeta eller bosätta sig, och samtidigt få tillgång till de sociala och sjukvårdsförmåner som de har rätt till. EU-lagstiftningen, som just nu ses över, omfattar sjukdom, föräldraledighet, familje- och arbetslöshetsförmåner, samt andra liknande förmåner.

2019 beslutade Europaparlamentet och rådet om att inrätta en ny EU-myndighet, den Europeiska arbetsmyndigheten, som kommer att vara fullt verksam år 2023. Myndigheten ska hjälpa medlemsländer och EU-kommissionen att tillämpa EU-reglerna om arbetstagarrörlighet och samordning av socialförsäkringssystemen.

Anställda kan tillfälligt sändas ut av sin arbetsgivare till ett annat medlemsland för att utföra en särskild uppgift. 2018 reformerades EU-reglerna om utstationering av arbetstagare. Detta  i syfte att garantera samma lön för samma arbete på samma plats.

För att bekämpa arbetslöshet och för att bättre matcha arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan över hela EU, godkände parlamentet 2016 en ny lag för att uppdatera det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) med en databas för arbetssökande och lediga jobb.

Arbetstagares hälsa och säkerhet

Europeiska unionen har antagit en lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, för att komplettera och stödja medlemsländernas aktiviteter.

Det europeiska ramdirektivet om säkerhet och hälsa i arbetet fastställer generella principer om minimikrav för hälsa och säkerhet. Det gäller nästan alla områden för offentlig och privat verksamhet och innehåller skyldigheter för arbetsgivare och anställda.

Därutöver finns särskilda regler som gäller exponering av farliga substanser, för särskilda grupper av arbetstagare såsom gravida kvinnor och unga anställda, särskilda uppgifter (manuell hantering av laster m.m.) samt särskilda arbetsplatser (t.ex. fiskebåtar).

Direktivet som skyddar anställda mot risker från cancerogena och mutagena ämnen på arbetsplatser, uppdateras exempelvis regelbundet, och fastställer exponeringsgränser för särskilda substanser. År 2022 lyckades ledamöterna inkludera ämnen som är skadliga för den reproduktiva hälsan i den senaste uppdateringen av direktivet.

Medlemsländerna kan ha mer strikta nivåer när de inför EU:s regler i nationell lag.

Med en åldrande befolkning och högre pensionsåldrar är risken för att utveckla hälsoproblem allt större. År 2018 godkände Europaparlamentet ett betänkande som föreslår åtgärder för att underlätta för personer att återkomma till arbetslivet efter långtidssjukskrivning och att bättre integrera kroniskt sjuka och personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden.

Att uppmuntra bättre balans i arbetslivet och öka jämställdheten

Europaparlamentet har alltid varit en stark förkämpe för jämlikhet mellan kvinnor och män och främjar jämställdhet inom alla verksamheter.

För att erbjuda samma möjligheter för kvinnor och män och bättre fördelning av omsorgsansvar, godkände parlamentet 2019 regler som ska skapa bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och arbetstagare som vårdar anhöriga.

Direktivet fastställer minst 10 dagars pappaledighet, minst 4 månaders föräldraledighet per förälder (av vilka 2 månader inte kan överföras) och fem dagars ledighet om året för vårdare. I direktivet erbjuds också mer flexibla arbetsformer.

Mammaledigheten definieras i ett särskilt direktiv om graviditet i arbetslivet och fastställer mammaledigheten till minst 14 veckor, med 2 veckor obligatorisk ledighet i direkt samband med födelsen.

Parlamentet fortsätter också att kräva fler åtgärder för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män och för att minska pensionsgapet. Ledamöter har också krävt EU-bestämmelser för att tackla mobbning och sexuella trakasserier.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-