söndag, oktober 2, 2022

Annonsera

Annons

Michail Gorbatjov: “Vi måste ta avstånd från våldets politik”

Michail Gorbatjov önskade dialog och tog avstånd från våld vid besök i Europaparlamentet

Sovjetunionens tidigare president besökte parlamentet 2008 för att motta pris för sina gärningar vid Energy Globe Award. För att uppmärksamma bortgången av Sovjetunionens siste ledare, som hyllades av många för sin roll i att Kalla kriget fick ett fredligt slut, återpublicerar vi en intervju från hans besök. Han pratade om hur länder måste samarbeta i globaliseringens tidevarv och sin oro för miljön.

Du påbörjade de omvälvande förändringarna i Sovjetunionen och gjorde mycket för att få ett slut på det kalla kriget. Krävs det en ny perestrojka för att få ett stopp på det ”varma” kriget mot naturen?

– I mitten av 1980-talet insåg de stora ländernas ledare att det krävdes åtgärder. Sedan ordnade Gud så att Gorbatjovs, Reagans, Bush, Thatchers och Mitterrands vägar möttes och de var kloka nog att övervinna förutfattade meningar och fördomar och inledde samtal om det nukleära hotet. Världen av idag och vår tid är annorlunda, vi har globaliseringen. Länder är mer beroende av varandra, och länder som Brasilien, Kina och Indien har kommit in på scenen.

– Den viktigaste lärdomen vi kan dra är att dialog måste utvecklas. Förtroende måste byggas upp. Vi måste avstå från maktpolitik, det medför inget gott. Vi måste inse att vi sitter alla i samma båt. Alla måste ro. Om inte, då är det vissa som ror, andra som häver in vatten, och ytterligare andra som till och med gör hål i båten. Detta agerande vinner ingen i världen på.

– Se på USA i Irak, alla var emot, även deras allierade, men de lyssnade inte och vad hände? Nu vet de inte hur de ska ta sig ut . Nu har vi förstått hur viktigt USA är, vi är alla kopplade till USA och om USA faller skulle det innebära en riktig kollaps. Vi måste hjälpa dem att komma därifrån. Det kräver samarbete, en ny världsordning är nödvändig och globala mekanismer för att hantera den.

– Efter det kalla kriget talade alla om den nya världsordningen, även påven anslöt och sade att det behövs en ny världsordning, mer stabil, mer rättvis och mer mänsklig. Men när Sovjetunionen föll samman – i första hand på grund av interna skäl – kunde USA inte motstå frestelsen att använda förvirringen. Den politiska eliten har ändrats, den som förde världen ut ur det kalla kriget lämnade scenen, och nya personer ville skriva sin historia.

– Dessa felaktiga visioner, dåliga beslut och felsteg gjorde världen ostyrbar. Nu lever vi i en värld av kaos. Nya levnadssätt och nya politiska mekanismer kan komma ur kaoset, men detta kaos kan också leda till störningar, motstånd och väpnade konflikter.

Kan man säga att miljöförstörningen är mänsklighetens största utmaning när så många människor lever under fattigdomsgränsen? Vad skulle du säga till dem, som hävdar att förändra sina vanor är en lyx de inte har råd med?

– De största problemen är fattigdom, luft- och vattenkvalitet, ohälsosamma förhållanden och låg produktivitet inom jordbruket. Men de handlar alla om ekologi. Att säga att ekologi är en lyx är nonsens. Det är vår tids viktigaste prioritering. Kampen mot fattigdomen, två miljarder människor lever på 1-2 dollar per dag, är den andra prioriteringen. Och den tredje är den globala säkerheten, vilket omfattar nukleära hot och massförstörelsevapen. Detta är tre viktiga prioriteringar, men jag sätter ekologi först eftersom frågan berör oss alla.

Mottot för Gorabtjov-stiftelsen är ”Mot en ny civilisation”. Hur ser den nya civilisationen ut? Var kan världen få de enorma resurser som krävs för dessa grundläggande förändringar?

– Det handlar inte alltid om pengar. Men hanteras internationella frågor på ett oorganiserat sätt behöver du pengar. Det handlar om förtroende, samarbete, dialog och ömsesidig hjälp och utbyte. Varför växer Europa ekonomiskt? Endast tack vare att EU finns. Detta är vägen för nya möjligheter, och EU är ett bra exempel.

– Allt är självklart inte perfekt. EU är, i min syn, redan är överbelastat system. Det behöver förstånd och insikt om när det är dags att sätta stopp, absorbera, gå framåt, inte bara skynda och göra förhastade, huvudstupa hopp.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-