Löneskillnader mellan könen: Parlamentet antar nya regler om insyn i lönesättningen

  • I EU tjänar kvinnor i snitt 13 procent mindre än män med samma jobb
  • Slutet för hemliga löner: arbetstagare ska ha rätt till information om lönerna i deras yrkeskategori
  • Avskräckande påföljder, till exempel böter, för arbetsgivare som inte följer reglerna
  • Företag måste agera om löneskillnaden mellan könen är över fem procent

Enligt ny lagstiftning måste företag i EU lämna ut information som gör det lättare för anställda att jämföra sina löner och avslöja om det finns löneskillnader mellan könen.

Lagen antogs på torsdagen av Europaparlamentet med 427 röster för, 79 röster emot och 76 nedlagda röster. Enligt de nya reglerna ska lönesättning baseras på könsneutrala kriterier, däribland könsneutrala arbetsvärderingssystem. Yrkestitlar och utlysning av lediga tjänster måste vara könsneutrala, och rekryteringsprocesser ska genomföras på ett icke-diskriminerande sätt.

Om lönerapportering visar att löneskillnaden mellan könen är fem procent eller högre måste arbetsgivaren göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarnas företrädare. EU-länderna kommer att behöva införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, såsom böter, för arbetsgivare som bryter mot reglerna. En arbetstagare som har lidit skada till följd av brott mot dessa regler har rätt att begära ersättning. För första gången omfattas nu både intersektionell diskriminering och ickebinäras rättigheter av reglerna.

Förbjud hemliga löner

I reglerna står det att arbetstagare och arbetstagarrepresentanter ska ha rätt till fullständig och tydlig information om individuella och genomsnittliga lönenivåer, uppdelat efter kön. Hemliga löner förbjuds, och arbetstagare får inte längre hindras från att avslöja sina löner eller efterfråga information om löner inom sin egen eller någon annan yrkeskategori.

Bevisbördan ligger nu på arbetsgivaren

Bevisbördan i lönefrågor flyttas från arbetstagaren till arbetsgivaren. Om en arbetstagare anser att principen om lika lön inte tillämpats och tar ärendet till domstol ska nationell lagstiftning kräva att arbetsgivaren bevisar att ingen diskriminering skett.

Citat från föredragandena

Samira Rafaela (Renew Europe, Nederländerna) från parlamentets jämställdhetsutskott sa så här: ”Min högsta prioritet var att se till att åtgärderna för insyn i lönesättningen är inkluderande och gör skillnad för arbetstagarna. Äntligen har vi inte bara bindande insatser för att bekämpa löneskillnader mellan könen, utan alla EU-medborgare får nu också egenmakt och skydd mot lönediskriminering. Ickebinära har samma rätt till information som män och kvinnor. Jag är stolt över det här direktivet. För första gången definieras nu intersektionell diskriminering i EU-lagstiftning, och det tas med som en försvårande omständighet när man ska bestämma påföljder.”

Kira Marie Peter-Hansen (De gröna/EFA, Danmark), från utskottet för sysselsättning och sociala frågor sa så här: ”Den här lagstiftningen gör fullständigt klart att vi inte accepterar någon typ av könsdiskriminerande lönesättning inom EU. Historiskt sett har kvinnors arbete underskattats och underbetalats. Med det här direktivet tar vi ett viktigt kliv mot att säkra lika lön för likvärdigt arbete. Jag är stolt över att parlamentet har lyckats utvidga direktivets räckvidd, stärka arbetsmarknadsparternas betydelse och säkerställa starka individuella och kollektiva rättigheter.”

Nästa steg

Rådet måste formellt godkänna direktivet innan texten blir lag och offentliggörs i EU:s officiella tidning. De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att texten har offentliggjorts.

Bakgrund

Principen om lika lön anges i artikel 157 i EUF-fördraget. Löneskillnader mellan könen ligger dock fortfarande på runt 13 procent, men de skiljer sig markant mellan EU-länderna. Skillnaderna har inte heller minskat särskilt mycket de senaste tio åren.

Källa: Europeiska unionen

- Annons -

Nyheter

-Annons-