torsdag, juni 20, 2024

Fem sätt att skapa en giftfri trädgård

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag den 22:e maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare.

Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i jorden, vattnet, luften vi andas. En uppsjö av nya ämnen florerar omkring oss och forskare varnar för att de inte får den uppmärksamhet som behövs. Framför allt handlar det om en cocktail-effekt, att vi utsätts för många olika ämnen i blandningar som trots låga halter bildar en stor riskfaktor sammantaget. Även om det finns gränsvärden för både tungmetaller och enskilda kemikalier vet man ytterst lite om deras sammantagna påverkan, konstaterar Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.

– Vi ser inte bara en klimat- och biodiversitetskris i världen. Vi ser en kemikaliekris också, säger hon.

Skadliga ämnen utgör ett hot mot pollinerande insekter och en framtida livsmedelsförsörjning, men också mot biologisk mångfald i stort och mot vår personliga hälsa. I vår vardag utsätts vi för långt fler kemikalier än vi ofta är medvetna om.

Forskare letar kemikalier i trädgårdar
Maria Hansson leder projektet ChemFreeGarden där hennes forskarteam försöker ta reda på vilka gifter och kemikalier som finns i svenska trädgårdar och urbana gröna miljöer. Det är ett komplicerat pussel och till sin hjälp har forskarna samlat in döda igelkottar, gråsuggor och kompostjord. Inga resultat är publicerade ännu, men forskarna kan redan konstatera att det finns flera olika tungmetaller med känd negativ hälsopåverkan i de insamlade igelkottarna.

– Vi vet att somliga arter är extremt mycket känsligare för vissa ämnen än andra. När enskilda arter slås ut eller påverkas stör det hela kedjan i ekosystemet. Därför har kemikalierna en stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Maria Hansson.

Sett ur ett mänskligt perspektiv handlar det också om att vi vill kunna odla örter, frukter och grönsaker hemma i trädgården på ett giftfritt sätt. Och det räcker inte med att undvika bekämpningsmedel för att lyckas med det. Även den som försöker sköta sin trädgård på ett hållbart vis riskerar att få in främmande ämnen. Maria Hansson nämner plastmöbler, plastleksaker, UV-skydd till trädäck, presenningar, tryckimpregnerat virke och målarfärg som några exempel på källor till kemikalier. Och när Naturskyddsföreningen nyligen undersökte 54 trädgårdsväxter som marknadsfördes som bivänliga innehöll 53 av dem rester från bekämpningsmedel.

Starkare skydd och förändrat trädgårdsideal
Just nu undersöker forskarna kompostjord, och letar spår efter PFAS och mikroplaster. PFAS är en grupp ämnen som är extremt svåra att bryta ned och som räknas som hälsoskadliga. Det finns idag ingen lagstiftning som gäller PFAS som grupp.

– Vi vill att kompostjord ska ersätta planteringsjord med torv, eftersom torv inte är bra ur klimatsynpunkt. Men kompostjord är något vi ska undersöka vidare då våra jordprover indikerar att det behövs högre kontroll och bättre sortering.
Maria Hansson betonar att hon sammantaget inte ser någon fara för vår hälsa på kort sikt, med dagens situation. Men hon vill se mer forskning och försiktighet.

– Vi vet inte vad det innebär för risker när vi har flera decenniers exponering i vår vardag. Vi behöver ha starkare skydd och producentansvar så att vi får chans att leva ett långt och friskt liv, säger hon.

Hon efterlyser också ett förändrat trädgårdsideal. I stället för stora ytor av mossbekämpat, kortklippt gräs är det bra med variation i växtligheten, frikostig blomning och nordiska arter som är anpassade till vårt djur- och insektsliv. Det gynnar den biologiska mångfalden.

– En stor grön gräsmatta var en statussymbol på den tiden då man inte hade råd att ha mark utan odling, den blev ett skrytobjekt. En grön gräsmatta signalerar fortfarande hög status och det behöver vi ändra på. Låt trädgården bli vildare, med fler naturliga miljöer, inhemska arter och kuddar med blommor som blir till böljande landskap. Vi får lättskötta system med naturliga boplatser för organismer, säger hon.


Fem tips för en kemikaliefri trädgård och gynnande av biologisk mångfald

  1. Undvik kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, mossbekämpningsmedel.
  2. Undvik plast och tryckimpregnerat virke i trädgården. Välj så naturliga material som möjligt och låt inte plastföremål, målarfärgsburkar, oljeresterligga framme.
  3. Använder du egen urin för bevattning och gödsling? Undvik det om du äter någon form av mediciner då läkemedelsrester annars kan spridas.
  4. Undersök växternas ursprung när du köper nya. Inhemska växter och växter utan bekämpningsmedel är att föredra.
  5. Låt gräsmattan förvildas! Gärna till en blomsteräng, men låt den annars vara lite mindre i storlek och med maskrosor, tusenskönor och andra blommor som naturliga inslag. Om man anlägger en äng kan man klippa gångar i den med gräsklipparen. Det kan bli effektfullt och fint att vandra igenom. En ängsmiljö klarar också sig bättre vid torkperioder än en vanlig gräsmatta.

Källa/bild: Lunds universitet

Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: Fem sätt att skapa en giftfri trädgård | Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-