Alla nya bilar och skåpbilar som säljs i EU från och med 2035 ska vara utsläppsfria. Vad innebär detta i praktiken? Läs våra frågor och svar för att ta reda på det.
För att nå sitt mål om klimatneutralitet till 2050 vidtar EU åtgärder för att minska utsläppen från bilar, eftersom vägtransporterna står för en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp. I juni 2022 stödde Europaparlamentet kommissionens förslag om nollutsläpp från nya bilar och skåpbilar senast 2035. De mellanliggande målen för minskning av utsläppen till 2030 skulle fastställas till 55 procent för personbilar och 50 procent för skåpbilar.
Huitema svarade på frågor
Den nederländska ledamoten Jan Huitema (Renew), som utarbetat betänkandet om översynen av EU:s koldioxidstandarder för nya bilar och skåpbilar, deltog i juli i en Facebook-live om de nya utsläppsreglerna som ligger till grund för den här frågestunden.
När kommer förbudet mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer att införas?
– Från och med 2035 ska alla nya bilar som säljs vara utsläppsfria och inte kunna släppa ut någon koldioxid. Detta för att se till att transportsektorn kan bli koldioxidneutral år 2050.
Vad kommer att hända med de nuvarande bilarna med bensin- och förbränningsmotorer? Kan vi fortfarande köra dem efter 2035?
– Ja, du kan fortfarande köra din nuvarande bil. De nya reglerna innebär inte att alla bilar på vägarna måste ha nollutsläpp senast 2035. Reglerna påverkar inte befintliga bilar. Om du köper en ny bil nu kan du köra den till slutet av dess livslängd. Men eftersom den genomsnittliga livslängden för en bil är 15 år måste vi börja år 2035 för att sikta på att alla bilar ska vara koldioxidneutrala år 2050.
Kommer det fortfarande att vara möjligt att köpa och sälja begagnade bensin- och förbränningsbilar efter 2035 och få bränsle till dem?
– Ja, allt detta kommer fortfarande att vara möjligt. Den totala kostnaden för att äga en bil (kostnader för bränsle, underhåll, inköp och försäkring) kan dock komma att öka.
Vilken typ av bilar utan utsläpp kommer de flesta att köra?
– Trenden går främst mot batterielektriska fordon eftersom den totala ägandekostnaden är lägre än alternativen. Till exempel är det dyrare att producera vätgas och e-bränslen (som tillverkas av el och vätgas och omvandlas till syntetisk bensin) eftersom det krävs mycket el.
– Batterier är dock tunga, vilket innebär att det inte är lätt för vissa transportmedel att vara batteridrivna – därför kan vätgas eller elektroniska bränslen vara en bra lösning för fartyg, flygplan eller tunga fordon.
Kommer elbilar att vara överkomliga prismässigt?
– Det är mer kostnadseffektivt att använda eldrivna fordon eftersom elpriserna för närvarande är lägre än bensinpriserna och de kräver mindre underhåll. När en batteridriven bil väl har köpts är den totala ägandekostnaden samma eller billigare än för en bensin- eller dieselbil. I dag är dock elbilar dyra. De nya reglerna bör uppmuntra till ökad konkurrens och uppmuntra tillverkarna att investera i forskning och innovation kring elbilar, vilket bör leda till att inköpspriset sjunker.
– En annan fråga är marknaden för begagnade bilar, som ännu inte har utvecklats för elbilar.
Vad händer med avfallet från elektriska batterier?
–Detta kommer att behandlas i olika lagar – exempelvis direktivet om förnybar energi och den nya förordningen om batterier – som ser till att produktionsprocessen är koldioxidneutral, att den inte har någon negativ inverkan på miljön och att vi återvinner batterierna. Det pågår också mycket utvecklingsarbete för batterier, inte bara för bilar.
Finns det tillräcklig infrastruktur för utsläppsfria bilar? Är det bara för människor som bor i städerna?
– Tillverkarna arbetar för närvarande på bilar med en räckvidd på över 600 km. Effektiviteten förbättras så att bilarna inte behöver laddas lika ofta eller kan laddas med en vanlig kontakt hemma. Parlamentet har också nyligen enats om sin ståndpunkt när det gäller infrastrukturen för alternativa bränslen för att tillhandahålla fler laddningsstationer för el och vätgas.
Vad är nästa steg?
Parlamentet och medlemsstaterna har nått en överenskommelse om den slutliga utformningen av reglerna i oktober 2022.
Källa: Europaparlamentet
