tisdag, september 27, 2022

Annonsera

Annons

EU bekämpar könsbaserat våld

Könsbaserat våld och våld i hemmet, särskilt mot kvinnor och flickor, fortsätter att vara ett vanligt förekommande problem i Europa. EU arbetar för att sätta stopp för det.

De flesta EU-länder har lagar för våld mot person på grund av kön eller sexuell läggning men det saknas fortfarande ett gemensamt regelverk och gemensamma lösningar. Därför har EU upprepade gånger krävt att regelverken stärks.

Framför allt kvinnor och flickor utsätts men även LGBTIQ+-personer och män utsätts. Effekterna sträcker sig långt utöver de personer som är omedelbart berörda – offer och förövare – och drabbar familjer, social samhället och samhället i stort.

EU vill införa specifika straffregler för könsbaserat våld

Parlamentsledamöter underströk för EU-kommissionen i september behovet av att göra könsbaserat våld brottsligt under en gemensam europeisk lag. Vilket skulle innebära gemensamma rättsliga definitioner, gemensamma standarder och gemensamma minimistraff genom hela EU.

Initiativet följer efter ett upprop från februari, då parlamentet begärde EU-direktiv för förhindrandet och motverkandet av alla former av könsbaserat våld. Ledamöter begärde också EU-protokoll för könsbaserat våld i krissituationer för att bekämpa problemet och stödja offren.

– Socialtjänster och sjukvård för offer borde också inkluderas i protokollet som livsnödvändiga tjänster i varje EU-land, sade en ledamot.

Partnervåld i vårdnadstvister

Uppskattningsvis 22 procent av alla kvinnor i EU har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner och 43 procent har upplevt psykiskt våld. De flesta av dessa brott rapporteras dock aldrig.

Våld i hemmet, som ökade under pandemin, påverkar hela familjen. I oktober 2021 efterlyste parlamentet brådskande åtgärder för att skydda offer, bland annat i vårdnadstvister, där våld misstänks. Dessa utfrågningar bör genomföras i en barnvänlig miljö av utbildad personal. Ledamöterna uppmanade också EU-länderna att hjälpa offren att uppnå ekonomiskt oberoende och på så vis underlätta för dem att lämna kränkande och våldsamma relationer.

Vid plenarsessionen i april 2022 uppmanade ledamöterna kommissionen att föreslå gemensamma EU-riktlinjer för att skydda barns rättigheter i civilrättsliga, administrativa och familjerättsliga förfaranden. Enligt ett betänkande bör utfrågningen av barn alltid genomföras av en domare eller en utbildad expert. Detta för att säkerställa att påtryckning inte utövas, ens från föräldrarna. Ledamöterna uppmanade också EU-länderna att vidta åtgärder för att koppla samman brottmål och civilmål i syfte att förhindra eventuella diskrepanser mellan olika rättsliga beslut som kan vara skadliga för barn.

Motverkade av sexuella trakasserier och övergrepp via nätet

Covid-19 pandemin har lett till en dramatisk ökning av våld mot kvinnor på sociala medier och på nätet generellt. I december 2021 begärde ledamöter att EU skulle anta en gemensam definition av könsbaserat våld på nätet. De ville också göra nätvåld straffbara samt sätta överensstämmande minimum och maximumstraff över hela EU. Uppmaningen bygger på en rapport om digitala trakasserier från 2016.


Bland de åtgärder som borde bli straffbara, listar parlamentet trakasserier, nät-stalking, integritetskränkande, inspelandet och delandet av bilder över sexuella övergrepp, spioneri genom användandet av appar, hot om våld, näthat, uppmaning till själv-skada, olagliga tillgång till sociala mediekonton, brytandet av domstolsbeslut och trafficking.

Istanbulkonventionen

Europarådets konvention om bekämpningen av våld mot kvinnor och våld i nära relationer har snart nått sitt slutskede. Samtliga EU-länder har undertecknat konventionen men vissa medlemsstater har ännu inte ratificerat konventionen.

Om vissa länder fortsätter att blockera förslagets ratificering, har parlamentet välkomnat kommissionen intention att lägga fram förslag för att uppnå konventets målsättningar.

Europaparlamentet arbetar för att stoppa könsstympning

Europaparlamentet har antagit flera lagar och resolutioner för att eliminera kvinnlig könsstympning runt om i världen. Även om utövandet är olagligt – och i vissa länder straffbart- har man beräknat att cirka 600,000 kvinnor i EU har blivit utsatta för könsstympning och ytterligare 180,000 flickor löper hög risk att utsättas.

EU prisar arbete mot könsstympning och sexuellt våld

2019 var the Restorers – 5 studenter från Kenya som utvecklat en app som hjälper flickor som har utsatts för könsstympning grupp – en av finalisterna för Europaparlamentets Sacharovpris för yttrandefrihet

Den kongolesiska gynekologen Dr Denis Mukwege fick Shakarovpriset för hans arbete med tusentals överlevare av gruppvåldtäkt och brutalt sexuellt våld i den demokratiska republiken Kongo.

Kvinnor är mest drabbade

Enligt en undersökning som gjordes 2014 har var tredje kvinna över 15 i EU upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld. Över hälften har blivit sexuellt trakasserade och i 1 av 5 fall är förövaren en partner.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-