Hur väl hanterar vi pandemin?

Om den mentala hälsan bland unga människor under pandemin och hur COVID-19 har påverkat tonåringars syn på sig själva och på framtiden.

Under dessa omständigheter uppmanas alla att hålla sig hemma och begränsa mängden sociala kontakter. Restriktioner som införts har medfört att många människor har behövt anpassa sig till en ökad isolering eller till en distanserad form av kommunikation genom chatt och telefon-och videosamtal. Pandemin orsakar svårigheter för flera människor inom flera områden i samhället, men hur drabbas unga människor? Har pandemin påverkat den mentala hälsa och har möjligheten att träffa andra och delta i vanliga sociala aktiviteter spelat roll för en förändrad sinnesstämning?

Enligt statistik från FN:s organisation, United Nations Foundation, har man upptäckt att den mentala ohälsan bland unga människor har blivit allt värre. Detta har baserats på antalet ungdomar som har sökt hjälp för psykiska problem under pandemin. Innan Covid-19 hade drygt en femtedel av alla tonåringar i världen psykiska besvär och den tredje vanligaste globala dödsorsaken bland tonåringar i åldern 15-19 år var självmord. Detta kan bero på att unga människor inte kan vistas i skolan fysiskt, något som dels påverkar deras sociala liv och dels ger dem stabilitet och rutin som behövs i vardagen. Det är även svårare att hitta ett arbete, vilket många tycker behövs med tanke på kostnaden för saker som kläder, kurslitteratur, körkort eller sparande vid sidan om sitt studiebidrag. Förutom en ökning av mentala problem har även användningen av alkohol och droger ökat, antagligen som ett sätt att tillfälligt ta tag i saker när man inte har resurser att vända sig till.
The New York Times har rapporterat om svårigheter som vissa ungdomar har upplevt när de har varit tvungna att ställa om till distansundervisning. De intervjuade tonåringar i artikeln har känt ångest och depressiva symptom, i samband med att de inte längre hade samma struktur som skolan och andra fritidsaktiviteter erbjöd. Forskning som lyftes fram i artikeln betonar att dessa negativa känslor uppstår för att tonåringar utvecklar sin identitet i olika typer av sociala samspel. Aktiviteter utanför skoltid har en positiv inverkan på den mentala hälsan och utan dessa planer kan det kännas som att ungdomar inte har någonting att se fram emot eller att de inte kan ordna planer som de kan längta till. Dessutom kan ungdomar känna ännu starkare känslor om familjen direkt eller indirekt påverkas av Covid-19. Detta kan vara om en familjemedlem insjuknar i Covid-19 eller förlorar arbetet. Om antalet fall fortsätter att stiga och fler blir sjuka så kan det få mer dramatiska konsekvenser på unga människors mentala hälsa.

Värt att notera är att personlighet och upplevelse av skolan också spelar en avgörande roll för den mentala hälsan. BBC analyserade reaktioner från barn och tonåringar och kom fram till att det fanns individer som i vissa fall hade presterat bättre under tiden med distansundervisning. Andra tonåringar hade anpassat sig och använde Youtube för att lära sig nya saker och såg det som en effektiv typ av underhållning. Föräldrar till tonåringarna har även uppgett att de har haft färre konflikter med sina barn och att deras humör var mer stabilt Ångest hade minskat bland både pojkar och flickor i åldern 13-14 år i England om man jämförde nivåerna innan och under restriktionerna. Ångest hade minskat med nio procent (från 54 till 45 procent) hos flickor och med åtta procent hos pojkar (från 26 till 18 procent). Andelen som hade depression minskade med två procent bland pojkar (men ökade med tre procent bland flickor). I artikeln av The New York Times nämns även att vissa individer känt sig lättade över att få distansundervisning. Dessa individer hade problem med mobbning och trakasserier i skolan och mådde dåligt över sin skolgång innan pandemin.

För att motverka konsekvenserna av detta kan man försöka anstränga sig för att upprätthålla kontakten med släkt och vänner i största möjliga mån. CDC (den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten) uppmanar också att prova tekniker som att ta djupa andetag, stretcha och meditera för avslappning. Man bör även träna regelbundet och få tillräckligt med sömn. Det är även viktigt att försöka hitta någonting som man tycker om att göra och fortsätta med fritidsintressen som man tidigare haft eller nya intressen som man har fått. Det är även värt att betona att man bör hålla sig borta från alkohol och droger, då dessa kan förvärra eller dölja symtom på psykiska problem.

Vissa personlighetstyper kan handskas med en avsaknad av aktiviteter bättre än andra personlighetstyper. Personer som är vana vid att umgås i aktiviteter utanför skolan och delta i sammankomster som fester kan ha svårare att hantera restriktionerna och den rådande situationen. Dessutom kan åldern och andra personliga omständigheter avgöra hur väl man klarar av pandemin: Om man är sistaårselev på gymnasiet eller ska börja studera första året på universitet, förväntar man sig att få uppleva vissa saker. Att inte få ta en del av alla firanden och fester som man förväntas göra kan sätta de individerna i en svårare situation och kan få dem att känna att vissa upplevelser är fråntagna. Att å andra sidan vara en gymnasieelev eller blivande student som kommer att uppleva dessa händelser under restriktioner, så är man mindre benägen att tänka på allt man riskerar att gå miste om. En annan faktor kan även vara hur bra man är på att fokusera på annat och koncentrera sig på annat än negativa saker eller känslor. Man kanske sysselsätter sig med annat, som bakning eller läsning, längre perioder och kan hålla koncentrationen och viljan uppe tillräckligt länge för att lyckas skapa en rutin.

För en del individer har pandemin inte haft ett stort eller ett negativt inflytande på deras mentala hälsa, men för många ungdomar har anpassningen till en distanserad miljö med färre sociala kontakter varit svår. Restriktioner, tillsammans med en ständig oro över nya dödsfall och annan instabilitet pandemin och restriktioner medför kan leda till att många ungdomar idag känner att de inte kan planera inför något. Tryggheten som man visste att man hade; att man alltid kunde få ett sommarjobb vid caféet där man tidigare arbetat eller att man alltid åkte på semester med familjen, finns inte längre kvar. Kontrollen som man upplevde att man hade i sitt liv, planer med vänner som man visste att man kunde längta till, är borta i en obestämd tid. Restriktioner lättas upp för att senare återvända, vilket skapar förvirring och lätt kan få folk att ge upp hoppet som de tidigare fick när de hoppades på att allt skulle återgå till en normal situation. Alla dessa aspekter kan ha medfört att unga människor har påverkats mentalt, men att ingen vet exakt hur länge detta kommer att pågå och hur allvarliga konsekvenserna blir.

Av Bianca M.-Info Express

Källförteckning:

“Covid-19 is Fueling a Mental Health Crisis For The World’s Youth”, United Nations Foundation

“Teens in Covid Isolation: ‘I Felt Like I Was Suffocating’”, The New York Times,

“Coronavirus: Teens’ anxiety levels dropped during the pandemic, study finds”, BBC.

- Annons -

Nyheter

-Annons-