Onsdagen den 18 september presenterar regeringen budgetpropositionen för 2020. Nationalekonomen Andreas Bergh kommenterar delar av innehållet som redan är känt.
Vad tror du om effekten av …
… en slopad värnskatt?
– Den så kallade värnskatten är egentligen bara en höjning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter över en viss inkomstgräns. Den infördes för snart 25 år sedan för att bidra till saneringen av Sveriges statsfinanser – som då var ganska skakiga – på ett fördelningspolitiskt acceptabelt vis. På många sätt har den varit ett bra exempel på symbolpolitik, då dess faktiska effekt på statens skatteintäkter liksom på inkomstfördelningen är högst marginell.
– Även efter att värnskatten avskaffas kommer det att kvarstå en stor skillnad mellan beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster. Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras.
… införandet av en bankskatt?
– Bankerna har goda möjligheter att vältra över denna kostnad på sina kunder. Förmodligen är det delvis samma hushåll som gynnas av den slopade värnskatten, och för dessa kommer arbete att löna sig lite bättre, medan banktjänsterna blir en smula dyrare, exempelvis genom lite dyrare bolån. Det är samhällsekonomiskt en fullt rimlig kombination, men det är synnerligen små effekter vi talar om. Mer grundläggande problem, såsom bristande konkurrens och incitament för högt risktagande i banksektorn, löses inte av en bankskatt.
… mer pengar i plånboken för pensionärer?
– Även här är det ganska lite pengar det handlar om, men det betyder inte att det måste vara fel. Det viktiga måste vara att principerna för pensionssystemet ligger fast, så att det finns ett samband mellan pension och livsinkomst. Det enda sättet att höja pensionerna på sikt är då att ha en god ekonomisk utveckling.
… skattereduktion för invånare på landsbygden?
– Det låter som en reform som kommer att få problem med gränsdragningen och felutnyttjande. Har man i stället ett högt grundavdrag i inkomstbeskattningen kommer städer med lägre inkomster också att beskattas lägre i genomsnitt – utan att det krävs särskilda skattereduktioner.
… dyrare bensin?
– Det är lätt att bara se kostnaderna på kort sikt av en sådan reform – men ju dyrare bensinen är, desto viktigare blir bensinförbrukning när vi väljer bil, och desto viktigare blir det att ta fram bilar med låg eller ingen bensinförbrukning alls. Som klimatpolitik är höjd bensinskatt förmodligen ändamålsenlig, i synnerhet på lång sikt.
… satsningar på skolan?
– Det pågår en intensiv diskussion om problemen i den svenska skolan – vilka de är och vad som orsakat dem. Många är helt orelaterade till mängden resurser. Tyvärr är det ofta enklast för politiker att framstå som handlingskraftiga genom att höja de offentliga anslagen – men i många fall är det minst lika viktigt hur effektivt resurserna används. I skolan krävs mer pengar för att kunna betala lärarna bättre, men jag tror inte det är det enda eller det viktigaste för att öka kvaliteten.
– Är skolan till exempel dålig på att lära ut basfakta om geografi, hur man läser och de fyra räknesätten, kommer vissa barn att ha föräldrar som märker detta och kompenserar genom att själva lära ut detta till sina barn. De barn som av olika skäl saknar detta är de största förlorarna – och det kommer att synas i ojämlikhetsstatistiken i framtiden.
Finns det förutsättningar för en översyn av hela skattesystemet i stället för att skruva lite här och var?
– Sverige har i dag ett bättre skattesystem än vi hade på 1970- och 1980-talet. Men den senaste genomgripande reformen gjordes 1990 – och det har hänt en hel del sedan dess, på många olika områden. Som jag ser det måste skattesystemet anpassas till att allt fler har många arbetsgivare, till den så kallade gig-ekonomin, till att många jobb automatiseras medan andra jobb tillkommer inom tjänstesektorn och något måste göras åt skatteplaneringen som sker för att omvandla inkomst av arbete till kapitalinkomster.
Någon satsning som du önskar att regeringen hade lagt mer fokus på?
– Över lag är det tydligt att detta är en budget där många partier kompromissat och gett varandra lite olika symbolfrågor. Många förändringar är samhällsekonomiskt vettiga – men man går inte på djupet med problemen.
Källa: Lunds universitet
