I det förra numret (tidigare artikel: brain-drain-eller-brain-gain-om-enarbetsmarknad-i-forandring) lyftes arbetsmarknadsstyrd migration fram med främst negativa konsekvenser för samhällen. Vissa av de konsekvenserna kan visa sig vara förödande om det inte blir någon aktiv förändring på ett administrativt plan eller på en global nivå. Det finns dock bra aspekter med brain drain, så kallad brain gain, som inte har lyfts fram i detalj i det förra numret, men som lyfts fram i denna artikel.
Coronapandemins indirekta påverkan
I en artikel från New York Times beskriver man migrationstrender bland högutbildade i USA. Statistiska undersökningar fann att högutbildade individer tenderar att flytta från storstäder i större utsträckning sedan tidigare. Detta fenomen observerades redan ett par år innan pandemin, men pandemin verkar ha orsakat ett ännu tydligare flyttmönster. Stora städer som New York och Los Angeles har drabbats av en emigration av utbildade personer. Det råder numera en preferens bland utbildade personer att välja billigare städer att bosätta sig i som har ett etablerat näringsliv och mindre städer blir även mer populära. Historiskt sett har utbildade personer immigrerat till dessa områden. Artikeln går in på faktorer som antas styra detta och kommer fram till att dessa primärt är kostnader i städerna som antas vara högre (inte bara boendekostnader, utan även annat som associeras med livsstil, som att det exempelvis är dyrare att äta på restaurang i en storstad). Förutom priser är det en fråga om plats, då bostäder i storstäder brukar vara mindre och kosta mer än bostäder i mindre orter.
Mönstret som kan ses i amerikanska regioner kan ställas i kontrast mot migrationsmönster i Storbritannien under det förra årtiondet. Skillnaderna här är att fler invånare tenderade att flytta till stora städer som London, inte iväg från dem. Analysen gjordes 2015, vilket skapar en bild av flyttmönster innan 20-talets digitalisering och innan pandemin. I en artikel från The Guardian har man dessutom kartlagt vart studenter med examen från år 2012-2013 har tagit vägen sex månader efter examen. Den vanligaste vägen att gå var att både studera och jobba i sin hemregion, följt av att lämna sin hemregion för studier och återvända för att arbeta efter examen. Artikeln beskriver även att dessa geografiska skillnader kan innebära konsekvenser för näringslivet i övrigt om arbetstillfällen samlas i London.
Rörelsemönster som styrs av allt från ökade kostnader i storstäder till ökade möjligheter att digitalisera sitt arbete gör detta fenomen komplicerat att analysera. Kan denna migration istället bero på den allmänna flexibiliteten som numera ofta erbjuds till arbetstagare på arbetsmarknaden? Om svaret är ja, är det verkligen brain drain om det blir lättare för arbetet att migrera och kostnaderna i städer svårare att hantera, eller beror det enbart på det ekonomiska incitamentet att undvika storstäder? Det är ibland svårt att ta isär frågan och se vilken aspekt av migrationen som är enbart ekonomisk och vilken aspekt av migrationen som grundar sig i andra möjligheter med flytten.
När brain drain omvandlas till brain gain
Personer med expertiskunskap som lämnar länder i sektorer där de behövs kan ibland ge upphov till mer nytta än skada.
Det är till synes ett väldigt komplicerat dilemma i fall där vårdpersonal väljer att lämna ett land som redan har brist på vårdpersonal, men ibland kan migrationen leda till nödvändiga förändringar. Exempelvis finns inte alltid utrustningen som utgör en förutsättning för god vård på plats. Om personal röstar med fötterna och lämnar landet kan de indirekt förhandla fram bättre arbetsvillkor för nyexaminerade framöver, eller även för sig själva ifall de inte trivs i värdlandet och vill återvända till sina hemländer. Dessutom kommer deras kunskap till användning på platser som också har behov av personal och som kan erbjuda förutsättningar för personal att kunna prestera på topp. Förutom det kan denna princip om att rösta med fötterna leda till att politiker i de länderna satsar mer på att försöka tillgodose deras krav, något som annars inte hade kunnat ske. Det här är bara en sida av ett väldigt komplicerat ämne, men eftersom nackdelarna belystes i det förra numret så lyfts fördelarna i detta nummer.
Några av dessa fall exemplifieras i en artikel publicerad i Deutsche Welle, där man försöker hitta fördelar med migrationen. Genom att migrera till länder med modern utrustning kan dessa individer öva upp sina färdigheter på andra sätt och skaffa sig andra typer av erfarenhet, något som kan bli avgörande om utrustningen senare skulle visa sig finnas på plats när en del återvänder hem. Det är dessutom även en annan fördel med migrationen; de flesta som migrerar planerar att återvända till sina hemländer och de återvänder med nya kunskaper och erfarenheter från arbetsmarknaden i andra länder. Under tiden som dessa människor är iväg och arbetar i värdländer brukar de även skicka pengar hem i många fall. Även fastän man kanske tycker att välutbildade individer borde stanna kvar för att bygga upp samhället (främst i låginkomstländer), så är det inte säkert att denna lösning är mest lämplig långsiktigt. De bidrar även till att finansiera konsumtionen i låginkomst- och medelinkomstländer genom att skicka hem pengar till familjemedlemmar. Även om det kortsiktigt verkar vara ensidigt och endast gynna höginkomstländer innebär det inte att det kommer att vara så i längden.
Frågan om vad betydelsen av brain drain egentligen är och när exakt den övergår till brain gain är väldigt komplicerad, likt slutsatsen från den förra artikeln. Det är svårt att veta vad som egentligen räknas som exploaterande och när det isåfall gör det när det handlar om migration på grund av jobbmöjligheter, där man inte bara får fram hela samhällen som gynnas av arbetskraften, utan även får fram individer som gynnas av möjligheterna de får.
Bianca M. – Info Express
Källor:
“Coastal Cities Prices Out Low-Wage Workers. Now College Graduates Are Leaving, Too”, The New York Times, publiceringsdatum 2023-05-13
“Brain drain: Which U.K regions hold on to their graduates?”, The Guardian, publiceringsdatum 2015-02-04
“Migration brain drain: Not just a negative trend?”, Deutsche Welle, publiceringsdatum 2022-09-20
