tisdag, juli 23, 2024

Dyr semester väntar svenskarna

Sommaren står för dörren och likt så många andra somrar under senare år skrivs det spaltmeter om den svaga svenska kronan. Många ställer sig frågor som varför är kronan så svag? Varför har vi blivit så mycket fattigare och blir det bättre om vi överger kronan för euron? Forskaren Fredrik NG Andersson förklarar.

I början av juli 2024 kostar 100 danska kronor ungefär 150 svenska kronor och euron står i drygt 11 kronor. Det är betydligt dyrare att handla utomlands jämfört med bara för några år sedan.

Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi, skriver här om några förklaringar varför den svenska kronan är så svag och att det har blivit så dyrt för oss svenskar att semestra utomlands: 

Exakt varför kronan tappat i värde mot euron är det ingen som helt kan besvara. Särskilt inte på kort sikt då det tenderar vara psykologiska faktorer bland internationella placerare som påverkar växelkursen. På lite längre sikt går det dock att se att kronförsvagningen sammanfaller med en högre inflation jämfört med euroländerna. 

I en studie publicerad både i Ekonomisk Debatt och Kvartal visar Lars Jonung och jag att priserna på varor och tjänster har stigit snabbare i Sverige än i euroområdet sedan 2010. Visserligen hade Sverige fram till 2022 en relativt låg inflation historiskt sett, men inflationen var faktiskt ännu lägre i euroområdet som under dessa år brottades med en allvarlig finans- och skuldkris. Bland annat berodde detta på en Riksbanken bedrev en synnerligen expansiv penningpolitik under dessa år med negativ ränta och stora köp av värdepapper. 

Den högre svenska inflationen kan förklara varför kronan tappat i värde från ca 9,25 kr per euro som var det normala fram till 2008 till ca 10,50 kr per euro i dag. Resten av kronförsvagningen är svårare att förklara och beror troligen på tillfälliga faktorer. Kronan är alltså svag, men inte så svag som många tror. För att svenska företag ska vara konkurrenskraftiga ska vi inte förvänta oss en återgång till en euro runt 9 kronor utan vi måste vänja oss vid en växelkurs på ca 10,50 kr.

Har vi då blivit fattigare jämfört med en medborgare i euroområdet? 

Svaret på den frågan är både ja och nej. En person som har sparat 100 kronor får färre euro idag för sina pengar än för tio år sedan. Samtidigt kan vi se att svenska löner mer än väl har kompenserat för kronförsvagningen. Svenska löntagare har i euro räknat fått samma löneökning som i Tyskland. Jämfört med länder som Danmark, som har en fast växelkurs mot euro, har svenska löner till och med ökat snabbare. 

Så kronförsvagningen har alltså inte gjort svenska hushåll fattigare. Snarare är det så att kronan har försvagats därför att våra priser och löner har ökat snabbare och för att behålla vår konkurrenskraft måste kronan då förlora i värde för att kompensera för högre priser. Helt i linje både med nationalekonomisk teori och det historiska mönstret. 

Hade ett euromedlemskap ändrat på något?

Ja vi hade ju inte haft en krona som kompenserat för våra relativt höga pris- och löneökningar. Vi hade varit tvungna att hålla igen ännu mer än som redan skett med löneökningarna för att inte förlora i konkurrenskraft om vi infört euron. 

Sett till vår levnadsstandard hade vi varken vunnit eller förlorat på euron. Enda vinsten hade möjligen varit att vi sluppit se en svensk krona som år efter år tappar i värde. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns stora risker med att införa euron. Något som flera euroländer fått uppleva de senaste 15 åren

Att ha en egen valuta gör det lättare att hantera när det uppstår problem i ekonomin. Utan en egen valuta är det ofta tillväxten som tar stryk med stigande arbetslöshet som resultat. Det måste ändå ses som en större förlust jämfört med en försvagning av växelkursen. 

Vill vi att växelkursen skall vara mer stabil än under senare år får vi se till att svenska priser och löner ökar i samma takt som i euroområdet. Det i kräver i sin tur en stram penningpolitik från Riksbanken. Utrymmet för snabba räntesänkningar är begränsat om kronans värde skall stabiliseras.  

Vad är det som skiljer Sveriges och Danmarks valutor åt som gör att skillnaderna blir så stora?

Danmark har en fast växelkurs, vilket innebär att värdet mot euron ligger fast. 100 euro ska alltid kosta 746 danska kronor, plus eller minus 1 procent. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet. Sverige har en flytande växelkurs, så marknaden avgör vad den svenska kronan ska vara värd. Penningpolitiken anpassas i stället efter den inhemska inflationstakten. Riksbanken har inget direkt växelkursmål. Däremot påverkar växelkursen inflationen precis som penningpolitiken påverkar växelkursen, så indirekt finns det en koppling mellan Riksbanken och kronans värde även om vi inte har en fast växelkurs. 

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-