torsdag, december 1, 2022
Annons

Politisk intolerans begränsar debatten i Sverige

Den politiska intoleransen i Sverige är stor, samtidigt som mer än hälften tvekar att uttrycka sina åsikter offentligt. Det visar en enkätundersökning som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet och SOM-institutet i Göteborg.

– Mycket av det här har aldrig undersökts förut, men nu vet vi att det finns stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige. Den politiska intoleransen handlar till stor del om andra grupper än vad vi trodde, så det finns mycket som förvånar i resultaten, säger Sten Widmalm.

Tillsammans med Thomas Persson leder han forskningsprojektet ”Det öppna samhället”, som gjort en mätning av toleransen i Sverige. De är också redaktörer till den nya antologin ”Skör demokrati”, som belyser samma problematik.

Sverigedemokrater i topp

Deltagarna i studien fick välja ut en grupp i samhället som de ogillade. I topp kom Sverigedemokrater (som 22,8 procent ogillade), därefter vaccinmotståndare (17,4 procent) och på tredje plats abortmotståndare (16,8 procent).

– Minoriteter kom väldigt långt ned, de nämndes faktiskt knappt alls. Det är bra, för det visar att de som är homofober eller hatar muslimer inte på något sätt är representativa i befolkningen. Det är små grupper som driver hat i de frågorna.

Mer oroväckande var att så många är beredda att inskränka yttrandefriheten. Var tredje anser att personer i den ogillade gruppen inte borde få delta i demonstrationer, och var femte att de inte borde få uttrycka sina åsikter. Hela 64 procent anser att en person i den ogillade gruppen inte borde få bli statsminister. Trots att det här är rättigheter som står i grundlagen.

– Då har man inte riktigt förstått vad demokrati går ut på. Vi måste kunna ha meningsskiljaktigheter utan att vi drar in varandras rättigheter, så länge det inte handlar om en grupp som vill lägga ned demokratin, säger Sten Widmalm.

Yttrandefriheten begränsas

Debatten om yttrandefrihet har varit intensiv under våren, då högerextremisten Rasmus Paludan åkt på turné i Sverige och bränt koraner. Upploppen i Örebro, då flera poliser skadades, fick många att ifrågasätta om yttrandefriheten hade gått för långt. Men att begränsa yttrandefriheten för att inte väcka upprörda känslor är en farlig väg att gå.

Sten Widmalm har sett exempel på det i sin forskning om avdemokratiseringen i Sydasien. I Indien har man till exempel infört särskilda lagar för att kunna dra in vissa gruppers rätt att träffas på gator och torg och yttra sig offentligt.

– Det används politiskt och det blir väldigt godtyckligt vad man gör för bedömning. Om yttrandefriheten hänger på att ingen ska bli arg eller störa ordningen, så ger man ju makt åt dem som vill motverka demokratin.

Populismen ökar i världen

Varför ser vi då en tillbakagång för yttrandefriheten även i Sverige? Det finns ett tydligt samband med upplevda hot, menar Sten Widmalm.

– En stor andel tycker att tillvaron har blivit mer otrygg de sista tio åren och hot är en av de saker som mest påverkar politisk tolerans.

Till exempel tror han att de ökande problemen med gängkriminalitet och skjutningar kan få förödande konsekvenser. Samtidigt ökar populismen i hela världen.

– Tolerans går ut på idén att vi ska kunna tycka olika, medan populismen går ut på att några har makten som anser att de har monopol på att tala med folket. Populismen är en del av den avdemokratiseringsrörelse som har pågått i snart 17 år.

Cancelkultur på sociala medier

SOM-undersökningen undersökte också hur stark självcensuren är i Sverige. Över 50 procent av de tillfrågade instämde med påståendet: ”I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka de är stötande.” Siffran är förvånansvärt hög, tycker Sten Widmalm.

– Det betyder att vi har väldigt strikta åsiktskorridorer. Folk är helt enkelt rädda för att prata med okända om sina åsikter. Det kan vara svåra frågor, som immigration, integration, skolan och sjukvården.

Det här visar sig bland annat i cancelkulturen på sociala medier, där personer straffas för att ha framfört sina åsikter.

Pekas ut som rasister

I debatten om immigration och integration har till exempel olika debattörer pekats ut som rasister, eller fått kommentaren: ” Nu klev du över gränsen, nu är du på SD-sidan”. Sker det här alltför ofta så stannar debatten, menar Sten Widmalm.

– Då vill inte folk prata öppet om svåra politiska frågor längre. Det här har ju skett i USA i stor utsträckning. Folk kan inte tala med varandra längre om svåra ämnen, till exempel om aborträtten.

Hur påverkar det här politiken, till exempel under valrörelsen?

– Det kan göra att de frågor som folk vill diskutera inte kommer fram i valrörelsen. I Sverige slutar inte folk rösta, vi har jättebra valdeltagande, men vad som händer är att man börjar tappa förståelsen för vad demokrati går ut på.

Han ser det som ett tecken på urspårning när politiker, förvaltningstjänstemän, lärare och forskare säger att demokrati går ut på att vi huvudsakligen ska tycka lika.

– I vissa frågor är det bra om vi kan komma överens men det är en helt annan sak att säga att vi ska tycka lika. Att få folk att tycka lika är något som auktoritära regimer syftar mot.

Källa: Uppsala universitet – Annica Hulth

- Annons -

Nyheter

-Annons-