Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan.
– Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen, läcker från soptippar eller kommer från material som bildäck och syntetiska kläder hamnar stora mängder mikro- och nanoplast i våra jordar, säger Micaela Mafla Endara, biologiforskare vid Lunds universitet.
Nanoplaster har visat sig vara giftiga för organismer, men vi vet inte särskilt mycket om hur de påverkar jordens ekosystem. För att studera dessa nanopartiklar av polystyren använde forskarna mikrofluidikchips, ett tillväxtsystem som gjorde det möjligt att observera interaktioner mellan enskilda celler och plasterna under mikroskop.
– Vid högsta koncentrationen av nanoplast fångade svamparna de flesta av de små plasterna som fanns i deras närhet, i en process som vi kallar ”dammsugareffekten”. Sammantaget fann vi att nanoplast kan ha en direkt negativ effekt på markmikroberna. Detta understryker behovet av ytterligare studier som kan förklara hur mikrobernas stressrespons kan påverka markfunktionerna, säger Micaela Mafla Endara.
Partiklarna av nanoplast fastnade på svampens grenar så att omgivningen nästan var fri från nanoplast. Svampen städade upp sin omgivning under höga koncentrationer och kunde sedan återfå sin växtkraft. Även om studiens resultat kunde bekräftas under många förhållanden påpekar forskarna att det kan vara artberoende.
Svampens ”dammsugareffekt” är inte en enkel lösning på problemet, men den kan ge lite hopp för framtiden, säger Edith Hammer, biologiforskare vid Lunds universitet.
– Detta fungerar som en påminnelse om att minska vårt plastavfall och föroreningen av jordar. Att hitta svampar som specifikt kan samla in nanoplast från jordlösningen kan hjälpa andra organismer att bättre tåla föroreningen och kanske locka till sig bakterier som kan bryta ner plast. Svampens ”dammsugareffekt” är inte en enkel lösning på problemet, men den kan ge lite hopp för framtiden, säger Edith Hammer, biologiforskare vid Lunds universitet.
Källa: Lunds universitet – Anders Örtegren
Studien publiceras i Science of the Total Environment: “Exposure to polystyrene nanoplastics reduces bacterial and fungal biomass in microfabricated soil models”.
