En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.
Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. När vi får en infektion eller när vi vaccineras är det i lymfkörtlarna som immuncellerna samlas, aktiveras och prolifererar (ökar i antal) för att kunna mobilisera ett effektivt immunförsvar. När vi åldras byts dock gradvis den normala vävnaden i lymfkörtlarna (deras stroma) ut och omvandlas till fettvävnad. Fenomenet kallas lipomatos. Även om lipomatos är mycket vanligt och ökar med ökande ålder, har det tidigare diskuteras och studerats i väldigt begränsad omfattning av forskare.
Genom noggrant analysera över 200 lymfkörtlar, visar Maria Ulvmars grupp att lipomatos börjar i den centrala delen av lymfkörteln som kallas medulla, och presenterar fynd som kopplar lipomatos till omvandling av lymfkörtlarnas stödjande celler (fibroblaster) till adipocyter (fettceller). De visar också att specifika typer av fibroblaster som sitter i medulla, lättare omvandlas till adipocyter.
Illustration: Maria Ulvmar
Studien visar att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar lymfkörtelns förmåga för att kunna ge oss effektiva immunsvar. Bland annat kunde de observera att de specialiserade blod- och lymfkärl som normalt bildar vägar för immuncellerna att ta sig in och ut ur lymfkörteln förstörs i de delar av körteln där fettet finns. Lipomatos i lymfkörtlar, redan vid tidiga stadier, kan därför vara en viktig delförklaring till varför äldre personer har sämre förmåga att svara på till exempel vaccinationer. Till slut tar fettet över lymfkörteln helt, all normal vävnad försvinner, och dess funktion är förlorad.
– Vår studie är ett första steg för att förstå varför lipomatos sker och att på sikt kunna hitta sätt att förhindra att det utvecklas vidare och förstör lymfkörteln, säger Tove Bekkhus, som är förstaförfattare till studien.
Analysera direkt i människa
Forskarna kan idag inte efterlikna effekterna de ser i lymfkörtlar från människa i de djurmodeller som ofta används för att studera effekter av åldrade. Detta betonar vikten av studier som utgår från att analysera förändringar vid åldrande direkt i människa.
– Jag hoppas att vårt arbete kommer att väcka nytt intresse hos andra forskare att inkludera lipomatos i lymfkörtlar som en faktor när man studerar svar på vaccination och infektioner hos äldre. De förändringar vi ser är också av stor relevans för cancerforskning eftersom lymfkörtlar, i flera typer av cancer, är den första plats cancerceller sprider sig till, säger Maria H. Ulvmar, forskare vid Uppsala universitet, som ledde studien.
– Vår publikation ger ett första kapitel i en berättelse om fett och förlorade funktioner hos våra lymfkörtlar vid åldrande, som vi nu kommer att fortsätta att utveckla genom att designa nya studier för att förstå mer om de bakomliggande orsakerna och konsekvenserna av dessa förändringar, säger Maria H. Ulvmar.
Studiens huvudmaterial för analys är biobanksprover från Uppsala biobank. Dessa prover har analyserats med avancerad bildanalys. Studien innehåller även analys och försök med cellkulturer av primära stromala celler och bioinformatisk analys av genuttryck (RNA nivå) från två single cell RNA sekvensering (RNAseq) datasets, mus och människa, som publicerats av andra tidigare, men som i den här studien analyseras för att kunna svara på nya specifika frågeställningar.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt Zetterlings stiftelse.
Källa: Uppsala universitet/Linda Koffmar
