måndag, januari 30, 2023
Annons

Sverige tar över EU-ordförandeskapet: Vad förväntar sig ledamöterna?

Den 1 januari tog Sverige över ledningen av EU:s ministerråd för tredje gången. Vad förväntar sig ledamöterna av de kommande sex månaderna?

Det svenska ordförandeskapet är det sista i den innevarande ordförandeskapstrion, efter Frankrike och Tjeckien, och innebär slutkapitlet för det gemensamma 18 månaders-programmet. Men varje ordförandeskap har också sina egna prioriteringar.

De fyra prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet är:

  • Säkerhet – enighet
  • Resiliens – konkurrenskraft
  • Välstånd – grön omställning och energiomställning
  • Demokratiska värden och rättsstatsprincipen – vår grundval

Läs mer om det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar.

Ett grönare, säkrare och friare Europa utgör grundstommen i våra prioriteringar 

Sveriges statsminister Ulf Kristersson

Detta förväntar sig de svenska ledamöterna från ordförandeskapet

Energifrågan är en viktig utmaning enligt ledamöterna. Enligt Tomas Tobé (EPP) kommer säkerhet och energi att bli nyckelfrågor under det svenska ordförandeskapet.

– Vi behöver hålla ihop Europa och öka vårt stöd till Ukraina för att möta det säkerhetspolitiska läget och sedan måste energikrisen hanteras, sade han.

Han uttryckte också sina förväntningar på att Sverige ska bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft.

– Det behövs en tydlig agenda i EU för ökad konkurrenskraft, stärkt tillväxt och mer handel. Sverige bör använda ordförandeskapet för att driva på i den riktningen. Fler insatser för att bekämpa den organiserade brottsligheten kommer också vara viktigt samt att gå vidare med migrationspakten, förklarade han vidare.

Enligt Helene Fritzon (S&D) är demokrati, klimat och jämställdhet områden inom vilka Sverige traditionellt sett har ett “välförtjänt gott renommé” men där hon tvivlar på den nyvalda regeringen särskilt i en tid av kris och krig i Europa.

– Det ställer höga krav på ett ledarskap som uppvisar politiskt mod och ansvar för framtiden. Jag känner stor oro för hur den nya högerkonservativa regeringen ska leva upp till detta. Klimat- och jämställdhetspolitiken är redan nedmonterad och demokratifrågorna lågt prioriterade, sade hon, och lade till:

– Jag vill se ett EU som bär ledartröjan för en grön och rättvis omställning!

Abir Al-Sahlani (Renew) hoppas på ett svenskt ordförandeskap som ”står upp för rättsstaten, värnar öppenheten och rörligheten och skyddar marknadsliberalismen”.

– Att de ser till att göra EU till en tydlig röst i världen – men också bidrar till en livlig EU-debatt, där den mediala granskningen av EU-samarbetet får sig ett rejält uppsving, sade hon. Enligt Al-Sahlani är klimat, energi och migration de viktigaste frågorna under ordförandeskapet.

– Där är regeringens restriktiva migrationspolitik på hemmaplan minst sagt en röd flagg, sade hon.

Alice Kuhnke (Gröna/EFA) sade att hennes förväntningar är låga.

– Den svenska regeringen har redan sänkt ambitionerna för att hantera klimatkrisen… Vi har inte tid att vänta, klimatkrisen är här och nu, och därför borde Sveriges ordförandeskap bidra till att EU:s ambitioner höjs, betydligt, sade hon.

Förutom att stärka konkurrenskraften och öka handeln sade Charlie Weimers (ECR) att han vill se att det svenska ordförandeskapet fortsätter de franska och tjeckiska ordförandeskapens arbete med striktare regler för EU-finansiering.

– Vi vet att EU aldrig skulle bevilja högerextrema organisationer vars ledare gjort antisemitiska, kvinnofientliga och homofoba uttalanden miljoner för att bedriva verksamhet. Tyvärr gäller det inte all extremism. Att få till stånd ändrade regler för EU-stöd så att islamister inte längre gynnas bör vara en viktig målsättning för det svenska ordförandeskapet, sade han.

Malin Björk (Vänstern) uttryckte sina farhågor för hur den nya svenska regeringen kommer att ta sig an rollen att leda ministerrådet.

– Jag vet att många med mig känner oss oroliga när Sverige nu ska ta över EU:s ordförandeklubba. Men jag hoppas att det svenska ordförandeskapet överraskar mig och tydligt står upp för demokrati och rättsstat i länder som Ungern och Polen, och verkar för en ambitiös klimatpolitik och en human flyktingpolitik, sade hon.

Spanien kommer att ta över EU-ordförandeskapet under andra halvan av 2023, och kommer tillsammans med Belgien och Ungern att utgöra nästa ordförandeskapstrio.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-