– Yngre personer har upplevt en nästan oavbruten stark uppgång av bostadspriser under hela sitt vuxna liv, medan äldre också kommer ihåg större nedgångar, som de bostadsprisfall som skedde i samband med den stora svenska bankkrisen i början på 1990-talet, säger Erik Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet.
Personliga erfarenheten formar förväntningar
I studien ”Heterogeneity in households’ expectations of housing prices – evidence from micro data” har nationalekonomerna Erik Hjalmarsson, Göteborgs universitet, och Pär Österholm, Örebro universitet, undersökt olika gruppers förväntningar på framtida bostadspriser utifrån om de till exempel är unga eller äldre, låg- eller högutbildade, män eller kvinnor. I genomsnitt förväntar sig den yngsta gruppen bostadsprisökningar som är ungefär 1 procentenhet högre än vad de äldre grupperna förväntar sig.
– I relation till en genomsnittlig förväntning på ungefär 5 procents prisökning, så utgör 1 procentenhet en förhållandevis stor proportionell skillnad, säger Erik Hjalmarsson.
Att den personliga erfarenheten bidrar till att forma förväntningar ligger i linje med tidigare forskning om bland annat inflation. Studien har inte undersökt om de faktiska priserna på bostäder påverkas av förväntningarna, men det finns annan forskning som tyder på att förväntningar om stigande priser kan leda till faktiskt stigande priser.
Inte samma mönster i USA
– I den mån personer med högre framtida prisförväntningar faktiskt är villiga att betala mer för en bostad, så innebär våra resultat att unga personer är den grupp som främst kan förväntas bete sig på det viset. Samtidigt är unga ofta förstagångsköpare med mindre finansiella resurser än äldre köpare. Det finns därför en fara att alltför optimistiska förväntningar leder till att unga personer tar alltför stor risk och alltför stora lån i samband med bostadsköp, säger Erik Hjalmarsson.
För att bekräfta sin hypotes har forskarna jämfört resultatet från Sverige med data från USA, där bostadspriserna de senaste decennierna inte haft en lika rak uppgång som i Sverige. Och där visar det sig att det inte går att se samma skillnad i förväntningar mellan unga och äldre.
– Om man är rädd för att alltför optimistiska förväntningar kan leda till överinvesteringar och överbelåning, så är det viktigt att också studera förväntningar på mindre aggregerad nivå, alltså att exempelvis titta på unga och gamla separat. De som formulerar regleringar för bostadsmarknaden bör vara medvetna om detta, säger Erik Hjalmarsson.
