Michael Tärnfalk leder utredningen som ska titta på hur socionomutbildningen kan förbereda de nyutexaminerade på att möta unga lagöverträdare. Han är övertygad om socialtjänsten idag inte har resurserna som krävs och förespråkar både fler kurser på programmet − och att en annan myndighet ska ta över ansvaret för de grovt kriminella ungdomarna.
Hur ska vi hantera den grova kriminaliteten bland unga? Frågan har debatterats flitigt efter de senaste veckornas skjutningar. Michael Tärnfalk, lektor i socialt arbete, har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur socionomutbildningen bör förändras för att man inom socialtjänsten ska kunna hantera den här typen av brottslighet bland unga. Han är övertygad om att man idag inte har den kompetensen.
− Vård och behandling av den här gruppen är en av de svåraste uppgifterna som finns. Socialtjänsten är inte byggd för att ha det här ansvaret. Vi har inte en utbildning värd namnet för att jobba med de här problemen, säger Michael Tärnfalk, lektor och forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Svåra att nå med vård och behandling
Michael Tärnfalk har jobbat med att utbilda socionomer i över 20 års tid. Därtill har han arbetat som socialsekreterare i tio år, varit familjehem, kontaktperson, övervakare och resursperson på fritidshem. I sitt arbete har han fått erfarenheter som gjort honom kritisk till socialtjänstens förmåga att hantera den typen av ungdomskriminalitet som vi ser idag.
− Min uppfattning är att jag tycker man ska ta bort den grovt kriminella gruppen från socialtjänstens samhällsansvar. Jag har föreslagit att en annan statlig myndighet ska få det här ansvaret. Som det ser ut idag är det bättre att sätta dem i fängelse, även om de är unga. Jag tror inte vi kan nå dem med vård och behandling.
Det finns ingen risk att det blir ännu värre av att de hamnar i fängelse, att de sedan aldrig kommer tillbaka in i samhället?
− Kan det bli värre än att en 15-åring är beredd att mörda någon annan för pengar? Jag menar inte att man ska sätta dem i fängelse och sen rulla tummarna, utan vi ska erbjuda möjligheter att plugga och gå i olika behandlingsprogram inom ramen för ett fängelsestraff.
Enligt Michael Tärnfalk kan ett längre fängelsestraff på en sorts ungdomsanstalt göra det möjligt för de kriminella ungdomarna att vända sina liv. Utan chans att rymma kan man skydda dem från att begå brott som de senare i livet kanske kommer ångra. Hot om fängelse kan eventuellt också leda till att det blir mindre attraktivt att välja en kriminell bana.
− Ungar i 16-årsåldern har inte märkt av de negativa sidorna med kriminaliteten fullt ut. Dessutom gör särbehandlingen att de inte får lika långa straff som vuxna. Det är därför man använder yngre barn för de har förutsättningar att få lägre straff. Men det innebär också att vi lindrar de negativa konsekvenserna av det liv som de valt.
De är väldigt unga, kan man prata om att de har valt det här?
− Ja jag tycker nog det är viktigt att vi lyfter det egna ansvaret. Den aspekten har vi varit experter på att i Sverige att göra till en icke-fråga. Om du inte tror att någon själv har ett ansvar för att de väljer det här, hur ska du då tro att de kan ta ett ansvar för att välja bort det livet och vilja gå in i behandling?
Han framhåller dock att han inte tycker att fängelse för 15-åringar är bra. Men genom att flytta bort de tyngst kriminella från socialtjänstens ansvar, kan socialen och de hem som Statens institutionsstyrelse driver jobba med de ungdomar som man faktiskt kan hjälpa.
− Det låter hårt att vilja låsa in 15-åringar och det är inget jag tycker är bra, men det är det minst dåliga alternativet jämfört med att fortsätta tro att vi ska kunna behandla de här ungarna med något som vi faktiskt inte har.
Socionomprogrammet måste förändras
Utredningen kring socionomprogrammets innehåll ska vara klar i vår. Redan nu har Michael Tärnfalk en ganska tydlig bild av att utbildningen måste kunna ge plats åt nya kurser på tema ”socialt arbete hos unga lagöverträdare”.
− Jag tror inte att en kurs på grundnivå och en kurs på avancerad nivå kommer knäcka gängkriminaliteten. Men jag tror kunskapen kan ge dem förutsättningen att förstå det sociala arbetet med den här gruppen, samt ge dem en insikt i vad de behöver kunna så de själva sen kan söka sig vidare till andra kurser.
Källa: Uppsala universitet
Mer forskning om gängbrottslighet
Skjutvapenvåldet riskerar att stå samhället dyrt
