söndag, oktober 2, 2022

Annonsera

Annons

Svårt att få lånelöfte och använda sitt kreditkort för Öresundspendlare som jobbar i Danmark

Ett av hindren för den nordiska integrationen är möjligheten att bedöma kreditvärdigheten för personer som arbetar i ett annat nordiskt land. Gränshindret finns upptaget i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas sedan 2014 och är fortfarande inte löst. Per Broberg jobbar i life science-sektorn i Köpenhamn och skulle nyligen köpa en bostadsrätt i Malmö, men när det var dags att skriva på kontraktet så återstod endast en bank som kunde bistå med bolån. Dessutom har han svårt att använda sitt svenska kreditkort, eftersom kreditprövningen visar att han har noll kronor i inkomst.

När Per Broberg skulle köpa en ny bostadsrätt i Malmö hade han kontaktat flera banker om lånelöfte. Han berättar att huvuddelen av bankerna som han kontaktade över huvud taget inte ville diskutera ett lånelöfte “eftersom han har inkomst i utländsk valuta”. Av de tre banker som dock kunde tänka sig ge ett lån, begärde en av dem så mycket information att han tyckte det var svårt att leverera svar på alla frågor.

Därefter återstod två banker som också gav honom lånelöften. Men efter att han hade vunnit budgivningen och det var dags att skriva på kontraktet, så begärde en av dem ny information gällande hans anställning och lön i Danmark. Tiden var för knapp för att komplettera, vilket gjorde att det till slut återstod en bank, som också kunde ge honom lånet så att bostadsaffären kunde genomföras.

– Man kan inte vara säker på något. Det var en bank som fanns kvar, medan de andra föll ifrån av olika anledningar. När du gör en bostadsaffär så vill du ju veta att du kan få ett lånelöfte. I vårt fall underlättade det att vi satte en ganska stor kontantinsats, men jag kan tänka mig att för en ung människa, som inte kan sätta en så stor kontantinsats, så kan det innebära problem, säger Per Broberg.

Utmaningen med att få en rättvis kreditprövning över gränsen är ett hinder för pendlandet och för integrationen i regionen, anser han. Per Broberg har även svårt att lyckas använda sitt svenska kreditkort eftersom en kreditprövning på honom förkunnar att han har noll kronor i inkomst. En gång behövde han förnya sitt periodkort för att pendla med Skånetrafiken, men köpet kunde inte genomföras på grund av kreditprövningen inte gick igenom. När han nyligen skulle skaffa ett svenskt mobilabonnemang så kunde han inte det för att det stod att han hade noll kronor i inkomst, berättar han.

Inkomstuppgifter från arbete i Danmark registreras inte
Problemet med att få en kreditprövning för arbetspendlare över Öresund har lett till att han bestämt sig för att skriva till partierna i Riksdagen för att väcka liv i frågan.

– Egentligen finns det ett EU-direktiv som säger att länderna ska underlätta kreditprövningen över gränserna men i praktiken har det inte blivit implementerat. Jag gör detta för att det verkligen skulle underlätta för pendlandet och integrationen i regionen, säger Per Broberg.

Creditsafe var det företag som gjorde en kreditprövning i samband med att han ville använda sitt kreditkort för att förnya resekortet för att kunna pendla till jobbet. News Øresund frågade Creditsafe via mejl om de kan göra kreditupplysningar på personer som bor i Sverige, men arbetar i Danmark. Enligt Creditsafes vd och pressansvarige Henrik Jacobsson är problemet att de inte får ut några inkomstuppgifter för en person som arbetar och inkomstbeskattar i Danmark från Skatteverket.

”Vi får inga uppgifter ifrån Skatteverket om att en person kan ha fått lön och skattat i annat land”, meddelar Creditsafe.

Skatteverket registrerar inte uppgifter om inkomst vid arbete i Danmark i sina system eftersom inkomsten inte ska taxeras i Sverige, uppger Christin Hjortsberg, på Skatteverket på Øresunddirekt, till News Øresund. På deklarationen finns däremot möjlighet att lämna uppgifter om inkomst från utlandet, men det är mest en upplysning till skattemyndigheten om att man har en inkomst. I och med att den inte registreras så kommer kreditupplysningsföretagen inte åt informationen, utan vid en kreditupplysning ser det ut som att personen har noll kronor i inkomst.

Henrik Jacobsson skriver vidare i mejlet att uppgifter om att personen har inkomst från annat land ”är tyvärr inget vi som kreditupplysningsföretag i Sverige får från Skatteverket.”

Lagstiftningen i Danmark försvårar utlämnandet av information
Kreditupplysningsföretagens information ligger till grund för bankers och företags beslut om lånelöfte eller möjligheten att ge kredit, men det är bankerna och företagen som tar besluten ifall de ska godkännas eller inte.

Ett annat av de större kreditupplysningsföretagen i Sverige, UC, hänvisar till att lagstiftningen i det andra landet avgör vilka upplysningar som de kan få fram. Eftersom dansk lagstiftning inte tillåter utlämnandet av lika mycket information som svensk lagstiftning gör så innehåller också kreditupplysningar på personer som arbetar i Danmark generellt mindre information.

– Det som finns i kreditupplysningarna följer lagstiftningen i olika länder och handlar om en gränsdragning mellan integritet och långivarnas informationsbehov. I Sverige finns ganska mycket information tillgänglig, men i många andra länder får man veta ganska lite. Det kan ställa till det om man som handläggare inte är van vid att ta utländska kunder, säger Richard Damberg, ekonom på UC.

Kan bli ett växande problem med den ökade digitaliseringen
I Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas står det att de legala hindren för en kreditprövning över gränserna är undanröjda, eftersom artikel 9 i konsumentkreditdirektivet (2008/48/EG) fastslår att varje EU-medlemsstat ska vid gränsöverskridande krediter se till att kreditgivare från andra medlemsstater bereds åtkomst till databaser som används i den medlemsstaten. Direktivet har införlivats i EES-avtalet och gäller därmed också i Norge och Island.

Sandra Forsén, seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet. Foto: News Øresund

Svårigheten med att få en korrekt kreditbedömning kan bli ett växande problem för Öresundspendlare i takt med den ökade digitaliseringen, tror Sandra Forsén, seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet. T.ex. förväntas tecknandet av olika avtal där företagen per automatik gör en kreditbedömning skötas allt mer digitalt idag.

– Många företag och kreditgivare kanske inte känner till att det går att genomföra en gränsöverskridande kreditprövning för de som har inkomst från utlandet. Och i och med att mer sköts digitalt och den personliga kontakten försvinner, så ser jag att det kan bli svårare för pendlare som har inkomst i utländsk valuta. Det kanske saknas kunskap och förståelse hos företagen om hur integrerade våra gränsregioner faktiskt är eller så är deras system helt enkelt inte är anpassade för just denna grupp som i sammanhanget kanske inte är så många. Jag ser att det finns viss risk för en sådan utveckling, säger Sandra Forsén.

Per Broberg påpekar att lagstiftningen från EU finns på plats och att det är dags att den också börjar implementeras.

– Det som på sikt måste ske är ett utbyte mellan Skatteverken i Sverige och Danmark. Det finns inga legala hinder för det, säger han.

Fakta: Hinder för kreditvärdighet för gränspendlare

Problematiken med att kunna göra tillförlitliga kreditprövningar över de nordiska gränserna är väl känd och har funnits med i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas sedan 2014. Enligt Nordiska ministerrådet är de juridiska hindren lösta, i och med konsumentkreditdirektivet (2008/48/EG) som möjliggör att kreditgivare ges åtkomst till databaser i andra länder i EU och EES. Det är därför upp till de olika aktörerna att använda sig av möjligheten till gränsöverskridande utbyte av kreditinformation.

Länk till hindret i gränshinderdatabasen

Källa: News Øresund – Erik Ottosson / Nordiska ministerrådet

- Annons -

Nyheter

-Annons-