Själlösa och likriktade kontor där människan har glömts bort har bidragit till att många har upptäckt fördelar med att arbeta hemma under coronapandemin. Det menar Christina Bodin Danielsson, forskare och arkitekt specialiserad på kontor, som tror att följden blir att färre organisationer kommer att följa trender när de utformar sina kontor framöver, men det kräver bättre beställare och mer lyhörda fastighetsägare menar hon.
I medarbetarenkäter svarar många som har testat distansarbete under coronapandemin att de nu delvis vill fortsätta jobba hemifrån framöver. Förutom att spara tid på att transportera sig till arbetet så finns det flera andra, mindre fördelar som har märkts, menar Christina Bodin Danielsson, forskare på KTH och arkitekt specialiserad på kontor.
– Det finns många som har upptäckt fördelarna med att arbeta hemifrån. Man får ha vilka blommor man vill, man kan öppna fönstret om man vill – det är många småsaker som har försvunnit på kontoren idag. Man utgår från designmanualer, företagets färger och en inriktning som en reklambyrå har tagit fram. Kontoren har tappat själen och varit dåliga på att se det individuella behovet. Nu kan det tillgodoses om man sitter hemma och arbetar.
Hur ska medarbetare lockas tillbaka till kontoren?
– Jag tror generellt att det individuella blir viktigare, och inte bara gå på trender. I Stockholm sålde kontoren sig själva innan pandemin, det var så låg vakansgrad att det var problematiskt. Det byggdes mer och mer och allt sämre kontor, kontor som jag inte skulle råda någon att flytta in i. Ingen trivsamhet, ingen attraktion och ingen mångfald, säger hon och fortsätter:
– Man pratar om att få en melting pot i nya stadsdelar, men uppnår inte det om man bygger många likadana höga kontorshus som omöjliggör solljus i gaturummet. Jag vet företag som väljer bort dessa kontorsstadsdelar för att de är tråkiga, det finns ingen småskalighet. När det blir lågkonjunktur eller osäkerhet är det kvalitet som fungerar, nya kontorsstadsdelar kommer att få problem.
Men det individuella kräver också mer av organisationerna, menar hon.
– Det kommer att vara svårt att ta fram gamla säljbroschyrer där man bara byter namn på organisationen som har tecknat ett hyreskontrakt och använder till nästa potentiella hyresgäst.
– Det gäller att vara en bra beställare som kan säga ifrån och att ha en fastighetsägare som verkligen är genuint intresserad av att lösa det här. Samma kontorstyp kan vara en av de allra bästa och samtidigt det sämsta, det beror på sammanhanget och kontexten – hur väl arkitekten kan skapa en bra arbetsmiljö och förstår organisationen. Men organisationerna måste veta vilka de är och hur de vill jobba i framtiden. Det är inte bara arkitekturen som avgör utan det handlar också om beteende och kultur. Jag har en positiv syn att utvecklingen framöver kan leda till bättre kontorsarbete. Då inbegrips inte bara den fysiska platsen utan att organisationerna måste bli bättre på att behålla sin attraktionskraft generellt, säger hon.
Det finns utmaningar med att ha mer individuella kontorslösningar och samtidigt optimera lokalanvändningen om fler delar sin arbetstid mellan hemmet och kontoret, menar hon.
– Det finns fastighetsbolag som testar att två företag ska dela samma kontorsyta och vara där ett par dagar var i veckan. Kontoret ska ändå vara individanpassat och då behöver det möbleras om – men hur mycket har de möjlighet att ändra? Då blir det nog mycket likriktat ändå.
Vissa företag tycker att ökat hemarbete är bra, deras produktivitet har inte minskat och mindre kontorsyta ger en ekonomisk besparing. Samtidigt kan det påverka den sociala delen och gemenskapen. Självständigheten är positiv för många, medan andra behöver ledas i jobbet, menar Christina Bodin Danielsson. Det är få som har arbeten som kan lösas helt på distans.
– Det är svårnavigerat, många organisationer väljer att avvakta för de vet inte hur de ska agera. Jag arbetar just nu som rådgivare åt ett företag som funderar på att dela upp sig, att ha ett samlande kontor men också ha olika satellitkontor. Det är inte självklart att de ska sitta tillsammans. Jag tror att mycket pekar på att vi kommer att se mer blandning, en reduktion av ytan som hyrs ut och verksamheter som är mer blandade i husen, säger hon och fortsätter:
– Idag är det säkerligen så att ha ett stort kontor, i ett högt hus, med en skylt med företagsnamnet högst upp, inte är det som attraherar medarbetare.
Källa: News Øresund – Jenny Andersson
