torsdag, december 1, 2022
Annons

Schengenläget: EU-kommissionen fastställer nya prioriteringar och en ny styrningsmodell

I dag lägger EU-kommissionen fram rapporten om Schengenläget 2022Det här är första gången man lägger fram en sådan rapport, som introducerades i förra årets Schengenstrategi. Rapporten är en del av EU-kommissionens försök att stärka Schengenstyrningen genom en årlig rapportering där man presenterar Schengenläget, fastställer prioriteringar för det kommande året och mönstrar de framsteg som gjorts under året. Rapporten om Schengenläget kommer att ligga till grund för diskussionerna mellan Europaparlamentariker och inrikesministrar i Schengenforumet den 2 juni och i det kommande Schengenrådet den 10 juni.

– Schengenområdet har förenat vår världsdel och är en symbol för den europeiska livsstilen, säger EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas. Under det senaste året har vi vidtagit avgörande åtgärder för att ytterligare stärka styrningen av Schengen och återuppbygga förtroendet för denna viktiga drivkraft för våra ekonomier. Dagens rapporter är ett uttryck för vår fasta beslutsamhet att se till att Schengen tar sig ur de olika svårigheterna ännu starkare än tidigare.

– Européerna värdesätter friheten att röra sig, bo och arbeta i olika länder, säger inrikeskommissionär Ylva Johansson. De senaste kriserna och utmaningarna har visat att vi inte kan ta den här friheten för given. Vi kommer att fortsätta vårt gemensamma arbete för att förverkliga prioriteringarna i rapporten om Schengenläget och för att få den europeiska gräns- och kustbevakningen att fungera på ett effektivare och mer integrerat sätt. Schengen är ett gemensamt ansvar som kräver engagemang och hängivenhet från oss alla.

Lägesrapport om Schengenområdet och nya prioriteringar

Rapporten om Schengenläget 2022 är startskottet för den nya årliga Schengencykeln. Cykeln omfattar en regelbunden ”hälsokontroll” av Schengen, så att man redan i ett tidigt skede kan identifiera problem för att säkerställa ett gemensamt ansvar och främja införandet av lämpliga åtgärder. Interinstitutionella diskussioner kommer att äga rum vid Schengenforumet den 2 juni och politiska överläggningar kommer att följa i Schengenrådet i juni. Processen är en del av den nya Schengenstyrningen som ökar alla berörda aktörers deltagande i övervakningen av att Schengenområdet fungerar som det ska och uppföljningen med nödvändiga åtgärder. Den nya utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengen, som föreslogs av EU-kommissionen i juni 2021 och nyligen antogs av rådet, har en avgörande roll i den nya styrningsmodellen.

I rapporten anges prioriterade åtgärder för 2022–2023 som ska vidtas på både nationell och europeisk nivå, bland annat att

  • införa ny it-arkitektur och interoperabilitet för gränsförvaltning,
  • utnyttja verktygen för gränsöverskridande samarbete fullt ut,
  • se till att alla som reser över de yttre gränserna kontrolleras systematiskt,
  • säkerställa att Frontex når sin fulla potential,
  • avskaffa alla långvariga kontroller vid de inre gränserna och
  • anta den reviderade kodexen om Schengengränserna.

Rapporten påminner också om vikten av att fullborda Schengenområdet och uppmanar rådet att anta beslut om att formellt låta KroatienRumänien och Bulgarien bli en del av det, eftersom alla kriterier är uppfyllda. Detsamma gäller även Cypern när landet väl har slutfört Schengenutvärderingsprocessen.

I rapporten presenteras också de prioriteringar som följer av Schengenutvärderingarna. Schengenutvärderingarna omfattar för närvarande förvaltningen av de yttre gränserna, polissamarbete, återvändande, Schengens informationssystem, viseringspolitik och dataskydd.

Även om Schengenutvärderingarna under de senaste åren har visat att medlemsländerna generellt sett genomför Schengenreglerna på ett tillfredsställande sätt finns det vissa områden där förbättringar kan göras. Det här visar att utvärderingsmekanismen är effektiv och leder till en kontinuerlig förstärkning av Schengenområdet. Ytterligare ansträngningar krävs, särskilt när det gäller återvändande och Schengens informationssystem. I ett område utan kontroller vid de inre gränserna är det oerhört viktigt med ett gediget polissamarbete mellan medlemsländerna, tillsammans med ett verkningsfullt utnyttjande av de stora informationssystemen, särskilt Schengens informationssystem, liksom effektiv återvändandepolitik och gemensam viseringspolitik.

Parallellt med rapporten om Schengenläget samråder EU-kommissionen också med institutionerna om den framtida fleråriga strategiska policyn för europeisk integrerad gränsförvaltning och lägger fram en rapport om genomförandet av medlemsländernas skyldighet att utföra systematiska kontroller vid EU:s yttre gränser.

Framtiden för den europeiska integrerade gränsförvaltningen

I och med dagens policydokument inleder EU-kommissionen ett samråd med Europaparlamentet och rådet om framtiden för den integrerade gränsförvaltningen.

  • Därmed inleds den fleråriga strategiska policycykeln för den europeiska integrerade gränsförvaltningen, som kommer att vägleda alla aktörer inom den europeiska gräns- och kustbevakningen under de kommande fem åren.
  • En väg framåt stakas ut mot bakgrund av de främsta inslagen i den integrerade gränsförvaltningen. Det handlar bland annat om gränskontroll, sök- och räddningsinsatser, riskanalys, samarbete mellan organ, inom EU och internationellt, återvändande, grundläggande rättigheter, forskning och innovation samt utbildning.
  • Utifrån detta kommer ett meddelande om inrättande av den fleråriga strategiska policyn för europeisk integrerad gränsförvaltning att antas i slutet av 2022.

Systematiska kontroller vid EU:s yttre gränser

EU-kommissionen offentliggör också en rapport om genomförandet av artikel 8 i kodexen om Schengengränserna. Enligt artikeln måste medlemsländerna göra systematiska kontroller mot relevanta databaser av alla personer som passerar EU:s yttre gränser, även personer som åtnjuter fri rörlighet. Avsikten var att stärka EU:s inre säkerhet sedan det konstaterats att en del av de utländska terroriststridande som återvänder till EU är EU-medborgare.

I rapporten till Europaparlamentet och rådet analyseras hur de systematiska kontrollerna har genomförts och vilka effekter de fått. Slutsatsen är att tillämpningen av systematiska kontroller täppte till en väsentlig lucka i regleringen, trots att medlemsländerna har haft vissa svårigheter med att genomföra reglerna. EU-kommissionen planerar att ta itu med de här svårigheterna och stödja medlemsländerna i den kommande översynen av den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal, som används av medlemsländernas behöriga myndigheter när de utför in- och utresekontroller.

Vad händer nu?

De rapporter som antas i dag kommer att ligga till grund för nästa Schengenforum i juni. Det kommande Schengenrådet är ett tillfälle för ministrarna att godkänna de politiska prioriteringar som fastställs i rapporten om Schengenläget. Ökat politiskt egenansvar på grundval av dialog och regelbunden övervakning ska leda till att prioriteringarna för Schengenområdet förverkligas. Därför uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna och EU-byråerna att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra dessa prioriteringar och vidta nödvändiga uppföljningsåtgärder. EU-kommissionen uppmanar också Schengenrådet i juni att godkänna de viktigaste inslagen i den nya Schengenstyrningsmodellen och prioriteringarna för 2022–2023. EU-kommissionen kommer att följa processen noga på både politisk och teknisk nivå, och rapportera om de framsteg som gjorts och om uppföljningsåtgärder i slutet av den årliga cykeln.

Bakgrund

Dagens förslag kompletterar EU:s fortlöpande insatser för att förbättra Schengensamarbetets övergripande funktion och styrning. Schengenområdet utan kontroller vid de inre gränserna är en av den europeiska integrationens främsta framgångar. Sedan grunderna lades 1985 har Schengenområdet förändrat den dagliga verkligheten för miljontals människor. Nästan 1,7 miljoner människor bor i ett Schengenland och arbetar i ett annat. Människor har byggt sina liv kring de friheter som Schengenområdet ger och 3,5 miljoner människor reser mellan Schengenländerna varje dag. I juni 2021 lade EU-kommissionen fram Schengenstrategin, med en bedömning av områdets utmaningar under de senaste åren och en beskrivning av vägen framåt för att göra Schengenområdet starkare och inrätta en stabil Schengenstyrning.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-