lördag, juli 2, 2022

Annonsera/Prenumerera

Annons

Pandemirestriktionernas effekter på studenters psykiska hälsa

Förutom sjukdomen i sig har covid-19-pandemin även haft andra, indirekta effekter på människors hälsa. I en ny studie har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt hur nivån av depressiva symtom bland högskole- och universitetsstudenter i 26 olika länder är relaterade till de olika skyddsåtgärder som genomförts som svar på det första covid-19-utbrottet.

Studier vid universitet eller högskola innebär en rad potentiella stressfaktorer för unga vuxna, såsom att flytta hemifrån, skaffa nya vänner, krav på studieprestationer samt att lära sig att bli ekonomiskt oberoende.

I studien, som publicerats i tidskriften European Journal of Public Health, har Miia Bask, forskare i sociologi vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor analyserat svar från 78,312 studenter i 26 länder för att finna svar på hur graden av nedstängning och skyddsåtgärder påverkat deras nivåer av depressiva symptom. 1,070 av studenterna kom från Sverige och studerade vid Uppsala universitet.

Resultaten visar att medelnivåerna av depressiva symtom hos studenterna var högre i länder med strikta åtgärder gällande skolstängning, stängning av arbetsplatser och restriktioner om att stanna hemma. Restriktionerna hade en betydande inverkan på studenternas vardag genom förändrade sociala kontakter, fritidsaktiviteter och undervisningsmetoder.

De nordiska länderna och Frankrike hade de lägsta medelnivåerna av depressiva symptom bland länderna som fanns representerade i studien. Island hade allra lägst medelnivå och Sverige fjärde lägst. Det var mycket lite som skilde dessa länder åt.

Resultaten stämmer överens med forskning om den generella populationen, som funnit att nedstängningar av skolor och universitet, följt av karantän och social distansering, uppfattades ha den mest betydande effekten på det dagliga livet, särskilt i början av pandemin. Andra åtgärder, såsom inställda offentliga evenemang, restriktioner för sociala aktiviteter och sammankomster samt för internationella resor och kollektivtrafik verkade inte ha effekt på studenternas välbefinnande under pandemins första våg. Dessa åtgärder är sannolikt i mindre utsträckning direkt relaterade till studenternas vardag och de viktigaste sociala interaktionerna, eller så kommer deras effekter att synliggöras först efter en längre period.

En begränsning med studien är att det sannolikt är så att studenter som upplevde stress på grund av covid-19-pandemin var mer benägna att svara på inbjudan att delta i studien. Eftersom depressiva symptom inte mättes innan covid-19-pandemin kunde inte heller orsakssamband mellan restriktionerna och depressiva symtom undersökas, och inte heller i vilken grad depressiva symtom förändrades över tid.

Källa: Uppsala universitet – Linda Koffmar

- Annons -

Nyheter

-Annons-