Immunologiprofessorn: ”Forskning har visat att obehandlad allergi kan utvecklas till astma”

Våren är en tuff tid för 30 procent av svenskarna som lider av pollenallergi. Sömnen, skolan och arbetet påverkas när näsan rinner, ögonen kliar, andningen är påverkad och tröttheten överväldigande.
Lena Uller, professor i immunologi och forskare vid Lunds universitet, förklarar vad som händer i kroppen vid en allergisk reaktion och delar med sig av ny forskning kring allergi.

Varför reagerar många så starkt mot pollen?

– Det enkla svaret är för att så många av oss är allergiska. Det lite svårare svaret är det faktum att våra årstider, i alla fall i södra Sverige, mer och mer suddas ut på grund av förändringar i klimatet. Det gör att vi utsätts för mer pollen under året än bara just under pollensäsongen. Pollen kan också transporteras med vindar från södra Europa tidigare än när vår pollensäsong normalt startar. Detta gör att slemhinnorna sällan får vila.

Näsan rinner, ögonen kliar och andningen är tung, men egentligen påverkas hela systemet av reaktionen. Förklara.

– Även om den allergiska reaktionen sker lokalt på platsen där vi utsätts eller andas in pollen sprids dessa inflammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, med blodet och celler i hela kroppen påverkas.

Är det viktigt att behandla allergin?

– Ja, det är viktigt. Forskning har visat att obehandlad allergi i de övre luftvägarna, näsa och ögon kan utvecklas till astma i de nedre luftvägarna. Vidare kan en obehandlad astma öka risken för akuta astmaskov som kan bli mycket allvarliga. Upprepade astmaskov kopplas till försämrad lungfunktion över tid.

Vad händer om man inte behandlar?

– Akut mår man ju dåligt av allergisymptomen. Men om man inte behandlar kan man få så kraftiga symtom när slemhinnorna i ögon och näsan svullnar och inflammeras att man kan behöva få behandling med orala steroider. Det är alltid mycket bättre för kroppen att behandla allergin lokalt än att ta systemiska läkemedel som till exempel steroider.

Men om vanliga receptfria mediciner inte hjälper, vad ska man göra då?

– Kontakta din vårdcentral. Du behöver kanske få en annan allergimedicin eller dosera den på ett annat sätt. Misstänker vårdcentralen att du har svår allergi får du remiss till allergiklinik för vidare utredning. Man vet kanske inte vad man är allergisk mot eller så har man utvecklat allergi mot nya ämnen. Är du allergisk mot till exempel gräspollen behöver du ta mediciner under en lång period jämfört med till exempel björkpollen som har en kort definierad säsong. Håll dig uppdaterad på pollenkollen.se för att veta vilka pollen som finns i höga halter just nu.

Behandlingen hyposensibilisering har funnits länge, först som en sprutbehandling,  men sedan några år tillbaka kan denna terapi ges i tablettform. Berätta mer.

– Hyposensibilisering eller immunoterapi är en långvarig behandling som syftar till att öka kroppens tolerans för de ämnen som orsakar allergi. Vanligast är pollen, kvalster och pälsdjur men även geting. Med hyposensibilisering minskar allergisymtomen och behovet av läkemedel, och livskvaliteten blir bättre. Hyposensibiliseringen ger gott resultat i flera år, men behandlingen är lång, tre år. Att det nu finns tabletter som man stoppar under tungan istället för att besöka klinik för att få sprutor gör att fler patienter med svåra symptom är beredda att testa denna behandling.

Hur jobbar forskningen vidare för att hitta ny symptomlindring eller rentav ett botemedel?  

– Vi studerar hur den allergiska inflammationen startas upp lokalt och hur man kan få den att snabbt minska. Även om lokala steroider och anti-histaminer är effektiva läkemedel mot allergi så blir inte alla hjälpta. Därför behöver vi forska mer för att hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Vi studerar hur luftvägarnas ytliga slemhinneceller reagerar och interagerar med olika allergen. Dessa slemhinneceller är en viktig fysisk barriär, men också en immunologisk barriär som startar upp den allergiska reaktionen. Att direkt påverka slemhinnecellernas immunrespons skulle kunna vara effektivt att bromsa den allergiska reaktionen.

Nya forskningsrön på gång

– En del allergen, som till exempel kvalster, orsakar inte bara en allergisk reaktion utan innehåller även ämnen, så kallade proteaser, som direkt kan påverka slemhinnecellernas fysiska barriär och  immunrespons. Vi har sett att just kvalster, men inte björkpollen, kan minska kroppens försvar mot virus. Även epidemiologiska studier har visat på en ökad förekomst av utskrivna antibiotika hos de patienter som har kvalsterallergi. Därför studerar vi hur det allergiska svaret samverkar med kroppens försvar mot virus och bakterier, berättar Lena Uller.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-