EU fortsätter att hantera pandemins effekter samtidigt som man leverar viktiga prioriteringar som klimatförändringen, Läs mer om vad som står på agendan under 2021.
Återhämtningsplanen och EU:s långtidsbudget
I slutet av förra året nådde parlamentet en kompromissmed rådet om EU:s långtidsbudget (2021–2027) och nådde en överenskommelse ombudgeten för 2021 för att stödja återhämtningen. Meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna om den mekanism som utformats för att skydda EU:s värden fördröjde godkännandeförfarandet.
Ledamöterna kommer att behöva färdigställa reglerna för hur alla program som ingår i budgeten för 2021–2027 och återhämtningsplanen ska fungera som stöd för människor och företag i hela EU.
En hållbar grön återhämtning
I centrum för EU:s återhämtningsplaner för covid-19 kommer många hållbarhetsrelaterade initiativ att utvecklas i år inom ramen för den gröna given. Jordbruk, den cirkulära ekonomin, biologisk mångfald, skogar, energi, utsläpp och utsläppshandelssystemet är några av de frågor som förväntas tas upp på ledamöternas dagordningar.
Klimat
Att göra EU:s klimatneutralitetsmål för 2050 rättsligt bindande förblir en av parlamentets främsta prioriteringar när EU avslutar förhandlingarna om klimatlagen. Parlamentet förespråkar ett utsläppsminskningsmål på 60 procent fram till 2030.
Digitala tjänster
2021 kommer att vara året för reglering av onlineplattformar. EU arbetar med rättsakten om digitala tjänster för att fastställa riktlinjer för det föränderliga onlinelandskapet och säkerställa en bättre och säkrare digital miljö för användare och företag. Parlamentet redogjorde för sina prioriteringar till den utsedda tillsynsmyndigheten i oktober 2020 inför kommissionens förslag.
Artificiell intelligens
I början av 2021 kommer kommissionen att föreslå ny lagstiftning om artificiell intelligens som syftar till att hantera de tekniska, etiska, rättsliga och socioekonomiska aspekterna av AI och se till att Europa går i bräschen för utvecklingen. Parlamentet vill se till att lagstiftningen sätter människan i fokus och baserad på europeiska värderingar, samtidigt som den bidrar till att stimulera ekonomin.
Migration
Parlamentet kommer att granska lagstiftning som syftar till att skapa en gemensam EU-asyl- och migrationspolitik. De nya åtgärderna, som föreslagits av kommissionen, syftar till att ändra och förbättra nuvarande asylförfaranden genom att säkerställa delat ansvar och solidaritet mellan medlemsstaterna, samtidigt som EU:s yttre gränser skyddas.
Konferensen om Europas framtid
Konferensen om Europas framtid är ett nytt initiativ där man undersöker vilka förändringar som skulle kunna införas för att bättre förbereda EU för framtiden, med direkt deltagande av medborgarna. Covid-19-krisen försenade initiativets start: Det pågående samrådsförfarandet på två år bör dock inledas på allvar under 2021.
Jordbruk
Parlamentet, kommissionen och rådet bör slutföra förhandlingarna om reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2022–2027, inbegripet anpassning till den europeiska gröna given och miljömålen. Den nya politiken från jord till bord, som syftar till att se på livsmedel i ett bredare perspektiv, kommer också att granskas av parlamentets ledamöter.
EU4Health
Under det nya året lanseras programmet EU4Health, som ska hjälpa EU-länderna att samarbeta och samordna sig bättre i kristider. De viktigaste prioriteringarna är att skydda människor mot allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, förbättra tillgången till läkemedel och stärka hälso- och sjukvårdssystemen. Programmet ska träda i kraft 2021.
EU:s civilskyddsmekanismen
Parlamentet vill moderniseraEU:s civilskyddsmekanism för att förbättra unionens krishantering och öka beredskapen för storskaliga nödsituationer såsom covid-19 och naturkatastrofer. Ledamöterna vill göra det möjligt för EU att förvärva nödkapacitet på egen hand och förespråka mer förebyggande åtgärder. Parlamentet kommer att förhandla med rådet om det uppgraderade system som ska tas i drift under 2021.
EU:s rymdprogrammet
I år bör EU:s rymdprogram för 2021–2027 antas, bland annat genom att utvidga räckvidden för den nuvarande Europeiska byrån för GNSS (GSA) och döpa om den till Europeiska unionens rymdprogrambyrå.
Brexit
Den 1 januari markerade det officiella slutet på övergångsperioden mellan Storbritannien och EU och inledde ett komplext förhållande parterna emellan. Europaparlamentet kommer att delta i upprättandet av nya förbindelser med Storbritanien inbegripet ingåendet av ad hoc-avtal på viktiga områden som luftfart.
