En ny amerikansk president vid makten innebär en möjlighet att återupprätta de transatlantiska förbindelserna. Så kan EU och USA samarbeta framöver.
EU och USA har traditionellt alltid varit allierade, men under Donald Trump har USA agerat mer ensidigt och dragit sig ur fördrag och internationella organisationer. När Joe Biden tillträder som president den 20 januari ser EU det som ett tillfälle att återuppta samarbetet.
Den 2 december 2020 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till en ny transatlantisk agenda som gör det möjligt för parterna att samarbeta i en rad olika frågor. Rådet bekräftade också partnerskapets betydelse i sina slutsatser den 7 december, och parlamentet ser fram emot ett närmare samarbete.
– Världen behöver starka förbindelser mellan Europa och USA – särskilt i dessa svåra tider. Vi ser fram emot att samarbeta för att bekämpa covid-19, klimatförändringarna och ta itu med den ökande ojämlikheten, twittrade Europaparlamentets talman David Sassoli den 7 november.
Både USA och EU har mycket att vinna på närmare relationer, men många utmaningar och skillnader kvarstår.
Kampen mot coronaviruset
Även om covid-19 utgör ett globalt hot valde Donald Trump fortfarande att dra tillbaka USA från Världshälsoorganisationen. EU och USA skulle kunna gå samman för att finansiera utveckling och distribution av vaccin, tester och behandling samt arbeta med förebyggande, beredskap och insatser.
Klimatförändringar
Tillsammans skulle EU och USA kunna verka för ambitiösa avtal vid årets FN-toppmöten om klimat och biologisk mångfald, samarbeta för att utveckla miljövänlig teknik och gemensamt utforma ett globalt regelverk för hållbar finansiering.
Teknik, handel och standardiseringar
Från genetiskt modifierade livsmedel till nötkött som behandlats med hormoner, EU och USA haft sina handelstvister under årens lopp. Båda har dock mycket att vinna på att undanröja hinder. Trump införde 2018 tullar på stål och aluminium, vilket ledde till att EU svarade med tullar på amerikanska produkter. Joe Biden som president innebär en ny chans till konstruktiva samtal.
EU och USA skulle också kunna samarbeta för att reformera Världshandelsorganisationen, skydda kritisk teknik och besluta om nya regler och standarder. USA blockerar för närvarande de tvistlösningsmekanismer som inrättats inom ramen för organisationen.
EU-kommissionen har också erbjudit samarbete om utmaningar kopplade till digitalisering, såsom rättvis beskattning och marknadssnedvridningar. Eftersom många ledande digitala företag är amerikanska kan frågan om hur de ska beskattas ofta vara känslig.
Utrikesfrågor
EU och USA delar också sitt engagemang för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Tillsammans skulle parterna kunna arbeta för att stärka det multilaterala systemet. I vissa fall är de dock oeniga om det bästa sättet att gå vidare.
Båda står inför utmaningen att hitta det bästa sättet att hantera Kina. Under Trump har USA varit mycket mer konfrontativt, medan EU fokuserade på diplomati. I december 2020 enades EU:s förhandlare om ett övergripande investeringsavtal med Kina. Avtalet granskas för närvarande av parlamentet och samtycke krävs för att det ska kunna träda i kraft. Det nya amerikanska ledarskapet utgör en möjlighet att samordna sina strategier mer och på ett bättre sätt.
Iran är en annan fråga där EU och USA har intagit olika strategier. Både USA och EU var involverade i Irans kärnvapenavtal för att undvika att landet kunde använda kärnvapen fram tills att Trump drog sig ur avtalet 2018. En ny amerikansk president skulle kunna vara ett tillfälle för en gemensam strategi.
