torsdag, september 29, 2022

Annonsera

Annons

Nordisk utredare vill se mer nordiskt samarbete: ”Rapportens förslag är än mer aktuella”

Tre frågor till Jan-Erik Enestam, tidigare bland annat försvarsminister i Finland, som utrett Nordens civila krisberedskap och rekommenderar en fördjupad samverkan mellan de nordiska länderna. Han lyfte frågan på Nordiska rådets temasession i Malmö i veckan, där rådet rekommenderade de nordiska regeringarna att gå vidare med elva av tolv förslag i den rapport han lade fram i höstas.

Du nämnde på sessionen att det nu skulle vara klokt att se över och fördjupa det nordiska samarbetet och revidera Helsingforsavtalet. Vilka åtgärder föreslår du?

– För det första tycker jag det är hög tid att titta över avtalet. Det skrevs under 1962 och fyller i dag, på Nordens dag (onsdag 23 mars), 60 år. Det har reviderats sju gånger, varav den senast var 95, vilket är 27 år sedan. Det har runnit en hel del vatten i Öresund sedan dess. Det är klokt att se över alla avtal då och då, eftersom världen förändras.

– För det andra, när det gäller utvecklingstakten i Norden är kravet på enhetlighet i besluten en bromsande faktor. Det betyder i praktiken att det land som vill minst bestämmer mest. Jag har föreslagit att man måste tillåta att om fyra länder vill gå vidare med en fråga, men inte det femte, så bildar man en coalition of the willing – och så kan eventuellt tänka sig att det femte landet vill ansluta sig senare.

– När det gäller de nordiska gränsregionerna är det enligt Helsingforsavtalet bilaterala avtal som gäller och även de ska vara up-to-date. Om vi lärt oss något av pandemin är det att arbetsplatserna inte kommer att se ut som tidigare, utan det blir mer hybridarbete för de människor som kan och vill. Hur det ska fungera över gränserna för arbete på distans är något man borde beakta i avtalen.

– Som bakgrund till allt detta ligger statsministrarnas vision att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region till år 2030 – bara det är skäl nog att se över avtalen.

Hur upplever du viljan till fördjupat samarbete i Norden – i vilken mån finns den, och var?

– Av ganska naturliga skäl tog man nog några steg bakåt under pandemin och har inte riktigt kommit igen. Här skiljer sig de nordiska länderna inte så mycket från andra länder, utan det var tal om panikreaktioner och då sätter man det egna landets medborgare i fokus först. Ser man till statsministrarnas vision kommer det att ta längre tid att bygga det nordiska samarbetet igen, men all erfarenhet visar samtidigt att en kris kan fungera som en nytändning, fast på lite annorlunda sätt. Det är upp till statsministrarna, speciellt att få full fart på samarbetet igen.

– Det kanske mest spännande nordiska samarbetet idag är militärt, Nordefco. Det är ett gott exempel på hur man kan gå vidare.

Med tanke på att Norden redan nu måste hantera en ny kris i närområdet, i och med kriget i Ukraina, vilka av dina tidigare rekommendationer ser du som mest prioriterade att genomföra först?

– Försörjningssäkerheten har på helt annat sätt kommit i fokus. Vi har varit vana att importera spannmål från framför allt Ukraina, som kallas Europas kornbod. Det kommer inte att kunna ske på samma sätt som tidigare. Vi är också alltför beroende av den ryska gasen och för att bidra till ett slut på kriget måste vi göra oss av med det beroendet, liksom av den ryska oljan. Då gäller det att ha ett beredskapslager av strategisk karaktär. Det är möjligt att skapa, men kommer att kosta betydligt mer än idag.

– Det finns skäl att understryka även här, att för att vara beredd inför nästa kris, oberoende av förtecken, behöver de nordiska länderna utarbeta olika krisscenarier och öva inför dem. I gränsregionerna behöver man ha manualer för hur man samarbetar och vem som kontaktar vem. På det sättet kan man skapa en buffert, så att man inte råkar illa ut för att man inte har övat eller skaffat tillräckligt med förnödenheter.

– Överlag tycker jag att rapportens förslag är mer aktuella än vad de var när rapporten publicerades, så jag hoppas att de nordiska samarbetsministrarna utan dröjsmål driver på och försöker konkretisera dem. Samarbetsministrarna ska presentera åtgärder i höst – Nordens kvarnar mala icke särskilt snabbt.

Källa: News Øresund – Anna Palmehag

- Annons -

Nyheter

-Annons-