Helt plötsligt har det du brukar äta fått en odefinierbar bränd lukt eller en stank som i vissa fall drar åt avföring. Det är verkligheten för några av de patienter som drabbats av luktförvridning efter att ha insjuknat i covid-19. ”Att ha det så här i en vecka är väl överkomligt men en del av personerna vi intervjuat är nu inne på tredje året”, säger Nicklas Neuman som är en av forskarna bakom studien.
I samband med första covidvågen drabbades många av luktbortfall. En tid därefter började det också pratas om att sinnet kunde förändras. Tillståndet går under betäckningen parosmi och innebär att lukterna blir förvridna.
− Plötsligt kommer man hem till en kollega som bjudit på lunch och möts av en stank man aldrig tidigare känt förut och undrar: vad är det här? Vad ska vi äta egentligen? berättar Nicklas Neuman, universitetslektor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Beskrivningen av lunchsituationen ovan är hämtad från en studie som Nicklas Neuman gjort tillsammans med två kollegor där de intervjuat patienter som sökt vård på en specialistmottagning för lukt- och smakproblem. Deltagarna i studien var 30 till antalet och hade antingen förlorat sitt luktsinne eller fått det förvrängt. Det är framförallt det senare tillståndet som vi kommer fokusera på här.
− Det absolut mest uppenbara lidandet är kopplat till parosmi. De upplever att saker luktar äckligt, har svårt att passera parfymaffärer, har problem i lokaltrafiken, kan besväras av lukten av sina barn eller partners eller har svårt att vara i köket när det lagas mat.
Specifik covidlukt kopplad till parosmi
Graden av lidande och problem skiljde sig åt mellan de intervjuade. Samma gällde även för vilka matvaror de betraktade som säkra. De allra flesta kunde dock tolerera milda råvaror som ris, potatis och yoghurt. Desto mer problem hade de med lök, kött, kaffe och ägg.
− Bränd lukt är en beskrivning som kommer upp − en väldigt specifik covidlukt som är svår att förklara. Och i vissa fall har de tyckt att maten luktar avföring. Det var till exempel en som berättade att hon öppnat en burk tonfisk och höll på att spy för att hon tyckte det luktade avföring.
Eftersom det är en relativt ny sjukdom finns ingen etablerad behandling. Några hade fått dietiststöd med varierat resultat. En som fick näringsdrycker utskrivna hade svårt att dricka dem eftersom hon tyckte de smakade äckligt. Personer med parosmi kan ha svårt med syntetiska lukter och smaker.
− En person berättade att det är äckligt att borsta tänderna, äckligt att duscha och det är äckligt att torka sig för handduken luktar illa. Att ha det så här i en vecka är väl överkomligt men en del av personerna vi intervjuat är nu inne på tredje året.
Prognosen är dock god. Den absoluta majoriteten blir symtomfria. Men det finns fortfarande en liten grupp som inte vet om, eller när, de kommer få sitt normala lukt- och smaksinne tillbaka.
Exkluderas från social gemenskap
Nicklas Neumans ingång i projektet handlar framförallt om att undersöka hur det förändrade ätandet påverkar patienternas sociala liv, så som måltidssituationer och sociala relationer. Flera av de intervjuade med parosmi berättar att de drar sig för att gå på restaurang eller att äta i lunchrummet med sina kollegor. De som inte känner någon lukt eller smak alls, kan visserligen äta utan att äcklas, men ändå inte njuta eller vara delaktiga i samtal om vad maten eller vinet smakar.
− När man inte kan delta i måltiden normalt så blir man också i väldigt stor utsträckning isolerad och exkluderad från social gemenskap. Det är lätt att tänka att man bara kan gör annat när man ska umgås, men maten är faktiskt väldigt central i våra liv.
Fakta: Den smaklösa måltiden
Intervjustudien är en del av forskningsprojektet ”The tasteless meal”. Syftet är att få ökad förståelse för patienters upplevelser av att leva med sinnestörningar efter Covid-19 i relation till livsmedel och ätande. I projektet samarbetar Nicklas Neuman med Pernilla Sandvik, sensoriker, och Elin Lövestam, dietist.
Källa: Uppsala universitet
