När Putin uttalade sitt kärnvapenhot, innebar det ett helt nytt säkerhetsläge i världen. – Användandet av kärnvapen ses nu som ett reellt hot, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning och föreståndare vid nya Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet.
Mycket har förändrats på kort tid i diskussionerna kring kärnvapen, menar Erik Melander. Från ett ganska stabilt läge med ett starkt tabu mot att använda kärnvapen, till dagens mera oförutsägbara situation.
– För ett år sedan kändes kärnvapenfrågan och kärnvapennedrustning inte alls lika akut. Att man faktiskt på allvar diskuterar om Ryssland skulle använda kärnvapen i en konflikt är väldigt svårt att ta in.
Det finns en rysk doktrin som går ut på att kärnvapen kan användas om det är en situation som utvecklas väldigt illa, så att själva statens existens hotas.
– Det låter som att det skulle vara ett väldigt stort hot, men är något av en gummiparagraf, konstaterar Erik Melander.
– Man tänker sig att om det inte fungerar med konventionella stridskrafter så skulle man kunna använda kärnvapen för att ”chocka” motståndaren och tillfoga sådant lidande att motståndaren ger upp och backar tillbaka.
Angrepp på olika nivåer
Det kallas för en ”de-eskalering” av konflikten och kan göras på olika nivåer. Den lägsta nivån skulle vara att ett litet, taktiskt kärnvapen detoneras över en öken eller någon annan folktom plats.
konfliktforskning. Foto: Mikael Wallerstedt
Nästa nivå skulle vara något som påverkar de konventionella styrkorna, till exempel en flygbas eller en kommunikationsknutpunkt, men inte riktas mot civila.
– Det som skulle vara ännu värre är ju om angreppet riktas mot en stad. Det skulle verkligen chocka och skapa stress. Och sedan kan man tänka sig värre och värre.
Tanken är att använda ett eller flera kärnvapen, så kallade taktiska kärnvapen. Målet är att motståndaren ska ge upp eller backa, men i själva verket finns det förstås flera olika sätt att reagera.
– Ingen vet var det kan ta vägen. Det finns en rädsla för att det ska eskalera hela vägen till ett totalt kärnvapenkrig. Om Ryssland använder kärnvapen eller ett annat massförstörelsevapen vet man inte hur i första hand USA skulle svara på det, säger Erik Melander.
Olika övningar kring kärnvapen
Under president Obamas tid vid makten gjordes två övningar eller scenariospel kring kärnvapen som finns beskrivna i litteraturen. I det ena fallet hade man ett scenario då USA svarade på ett kärnvapenangrepp med konventionella vapen.
– De argumenterade för att de kunde visa fasthet och tillfoga motståndaren så pass mycket skada ändå, Nato och USA är ju starkare i det avseendet.
Men i en annan omgång av spelet så svarade amerikanerna med kärnvapen, dessutom fler kärnvapen än ryssarna för att visa att ”vi backar minsann inte”. Så man vet inte vad det skulle kunna leda till.
– Bara det faktum om att man pratar om att använda kärnvapen på det här sättet är väldigt speciellt. Tidigare har man tänkt att det finns ett slags tabu mot att använda kärnvapen – att det är omänskligt och hemskt. Den här typen av diskussioner och resonemang sänker tröskeln och normaliserar tanken att man kan använda kärnvapen. Det är väldigt oroande, säger Erik Melander.
Förbud mot kärnvapen
Samtidigt pågår mycket opinionsbildning, som på olika sätt höjer motståndet. Ett exempel är konventionen för att förbjuda kärnvapen, som uppmärksammades med Nobels fredspris 2017.
– Det här arbetet bidrar till att stärka det här tabut och peka ut hur vidriga de här vapnen är. Även om man kan tycka att det känns väldigt avlägset att kärnvapenmakterna skulle göra sig av med kärnvapnen helt så är det en poäng med att jobba för att stärka tabut och höja tröskeln för att använda kärnvapen.
Vad som än händer framöver, finns risken att det blir någon form av kapprustning efter kriget i Ukraina, där det också ingår kärnvapen.
– Å andra sidan kommer det att behövas förhandlingar också och att man reglerar en del av de här frågorna. Där finns ett väldigt positivt arbete att göra, säger Erik Melander.
Intresse för att stabilisera situationen
Han berättar att i förhandlingarna före invasionen av Ukraina visade både Ryssland och Nato ett visst intresse för att diskutera kärnvapen, vissa typer av förtroendeskapande åtgärder och inspektioner.
– Det fanns såna verktyg under slutet av kalla kriget som sedan bara har runnit ut i sanden eller övergetts. Det är något som, oavsett vad som händer, kommer att bli aktuellt igen. Att skapa nya sådana ordningar och förhandla fram avtal.
Tanken är att det ligger i bådas intressen att konflikten inte eskalerar på grund av misstag eller att det blir onödigt mycket spänning mellan parterna. Man ska till exempel inte behöva oroa sig för överraskande angrepp.
– Båda sidor har ett intresse av att stabilisera situationen. Dessutom skulle båda sidor vinna på att ha färre kärnvapen, att ha någon form av balans men på en lägre nivå. Sådant skedde också under kalla kriget, så det är möjligt att komma överens och göra förbättringar även mellan fiender, säger Erik Melander.
Källa: Uppsala universitet-Annica Hulth
