”IT-sektorn har en problematisk tillväxttakt”

Bra att läsa

Att titta på filmer på YouTube och olika streamingtjänster står för en allt större del av världens energiförbrukning. Men hur stora koldioxidavtryck ger våra aktiviteter på nätet? Mike Hazas, professor i människa-datorinteraktion, reder ut begreppen.

– I dag står IT-sektorn för cirka tre procent av de globala koldioxidutsläppen, ungefär samma som flygindustrin. Det kan låta acceptabelt, men problemet med IT är dess tillväxttakt. Den globala nätverkstrafiken har ökat med cirka 30 procent per år, och antalet digitala enheter ökar med tio procent per år.  Det är svårare att beräkna tillväxten av IT:s koldioxidutsläpp, men det är viktigt att studera och uppskatta detta istället för att bara låta sektorn växa ’organiskt’ som den har gjort hittills. 

– I Sverige producerar vi el med en högre andel förnybar energi än i många delar av världen. Så våra lokala koldioxidavtryck från internetanvändning är sannolikt relativt små. Å andra sidan är vi en del av ett globalt digitalt ekosystem, med tillverkare och datacenter som fortfarande är beroende av fossila bränslen.

Vilka av våra beteenden på nätet drar mest energi?
– Generellt sett alla aktiviteter som involverar en stor videoskärm eller en maskin som blir varm.  Enbart videostreaming står för cirka tre procent av elförbrukningen i Sverige och globalt. YouTube står för hälften av all videotrafik. Minst nio procent av internettrafiken är spelrelaterad. Där har olika typer av spel olika miljöpåverkan. Stora konsoler som PlayStation 5 eller Xbox Series X tillverkas långt bort och innehåller många mineraler, vilket är mycket mer koldioxidintensivt att producera. De drar också mer ström än bärbara datorer och de flesta smarta tv-apparater.

Finns det en medvetenhet om detta?
– Jag tror att medvetenheten fortfarande är relativt låg. Jag tycker att vi borde etablera en dialog i samhället, om hur vi ska värdera olika onlinetjänster och enheter ur energi- eller miljösynpunkt. För man kan inte börja säga att tillväxten ’är för mycket’ eller att produktionen ’inte är värd det’ utan att veta vilka fördelar dessa ger människor. Och det kan ta flera år att ta reda på det!

Hur går din forskning till?
­– Jag genomför undersökningar genom att mäta nätverkstrafik och observera vilka onlinetjänster och enheter som används, när och hur länge. Jag kopplar denna analys till uppskattningar av energi- och koldioxidutsläpp, baserat på ny forskning inom livscykelanalys. Tidigare har jag tillsammans med forskarkollegor i Storbritannien kartlagt nätverksanvändningen i engelska hushåll med hjälp av nätverksloggning, tidsanvändningsdagböcker, intervjuer och så vidare. Jag planerar nu ett liknande forskningsprojekt i Sverige.

Den globala elanvändningen för nätverkstrafik beräknas öka med nästan 60 procent under de kommande sju åren. Bild: Anders Andrae

Vad kan vi tänka på om vi vill minska vår miljöpåverkan?
– Några råd är att ladda ner färre videor och att inte använda videoströmning som bakgrundsbrus. Det är också en bra idé att inaktivera bakgrundsprocesser på mobiler och sociala medier. Stäng av automatiska appuppdateringar och säkerhetskopiering av molntjänster. Ljudströmning på Spotify och andra ljudmedier är dock inte lika energikrävande. Men framför allt ska du inte skaffa nya enheter för ofta! Att behålla dina digitala enheter så länge som möjligt är många gånger effektivare än allt annat du gör.

Källa: Uppsala universitet-Anneli Björkman

- Advertisement - Oresunds Deals

Fler artiklar

- Annons -
- Annons - Annonsera hos oss

Senaste artiklarna