Den regionala ojämlikheten ökar i Sverige. Utvecklingen beror dels på att levnadsstandarden i glest bebodda områden sjunker i relation till riket som helhet och dels på att levnadsstandarden ökar mycket kraftigt i centrala Stockholm. Utvecklingen ökar sannolikt den politiska polariseringen i Sverige, menar forskaren bakom en ny rapport.
I en ny rapport från AgriFood Economics Centre vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet undersöker forskaren Martin Nordin skillnader i levnadsstandard mellan land och stad för perioden 1990–2017. Disponibel inkomst, som mäter levnadsstandard, faller tydligt med gleshet (så kallad glesbygd) och för Sveriges mest glesa delar (där 15 procent av befolkningen bor) är den disponibla inkomsten cirka 10 procent lägre än för riket.
Gapet har ökat med cirka 5 procentsedan i början på 90-talet. För förvärvsinkomster är gapet större, omkring 20 procent. För Sveriges mest tätbebodda områden, som uteslutande består av centrala områden i Stockholms län, har de disponibla inkomsterna ökat gentemot riket från 15 procent högre i början av 90-talet till runt 50 procent högre efter 2015.
– Centrala Stockholm sticker verkligen ut. Inte i något annat område i Sverige – varken andra delar av Stockholm eller centrala delar av Göteborg och Malmö – finner man en liknande utveckling, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi och författaren bakom studien.
Stockholm sällar sig till elit av metropoler
Martin Nordin menar att ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm beror på ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvärvsinkomster (under 90-talet) och att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm än i resten av riket (efter 2005).
– Transfereringar såsom sjukpenning och a-kassa har alltid varit låga i centrala Stockholm, men nu är de faktiskt lägre i Sveriges mest glesa områden, fortsätter Martin Nordin.
Studier för andra länder visar på en liknande utveckling för världsmetropoler såsom London, New York och Paris.
– Resultaten tyder på att Stockholm tycks ingå i denna exklusiva grupp av metropoler. Utvecklingen beskrivs ofta utifrån agglomerationseffekter. Det betyder att högutbildade individer drar nytta av varandra – och när god infrastruktur och stora kapitalmängder understödjer – uppstår agglomerationsvinster. Dessa kan bäst förklaras med att värde uppstår som är större än individernas, infrastrukturens och kapitalets aggregerade, sammanlagda effekter. Man får alltså mer än bara summan av delarna, säger Martin Nordin.
Rapporten delar in hela Sverigei ett rutnät och rangordnar Sverige utifrån befolkningstäthet. Tidigare forskning som framförallt jämför inkomstskillnader mellan Sveriges kommuner gör inte en renodlad jämförelse av land och stad. När man exempelvis jämför inkomstskillnaden mellan en landsbygdskommun och en tätortskommun så är det främst skillnader mellan tätorterna i de båda kommuntyperna man jämför.
På rutnätsnivå kan gleshet/täthet mätas på ett bättre sätt, menar Martin Nordin.
Läs mer
Rapporten på Agrifood.se: Att leva i land och stad – ett djupare perspektiv på inkomstfördelning
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Källa: Lunds universitet
