När spridningen av covid-19 når nya höjder vädjar myndigheter runt om i världen till ökad social distansering. Samtidigt sprids hoppfull information om de nya covid-19-vaccinen av medier och myndigheter globalt. I en ny forskningsstudie finner forskare i nationalekonomi att information om vaccinets effektivitet och tillgänglighet minskar människors vilja att följa rekommendationer om social distansering och goda hygienrutiner.
En tänkbar förklaring är att folk blir mer optimistiska och slappnar av till följd av de positiva vaccinationsnyheterna.
– I undersökningen finner vi de som får vaccinationsinformation, tror att livet fortare kommer att gå tillbaka till det normala, vilket verkar minska deras vaksamhet och benägenhet att följa myndigheternas rekommendationer, säger Ola Andersson docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning.
I studien fick en grupp deltagare information om effektiviteten av de nya vaccinen och att vaccinering redan startat i vissa länder. De fick därefter svara på frågor kring hur de kommer bete sig framöver, bland annat om de kommer undvika sociala kontakter och resor.
Resultaten är slående
Deltagarna i en kontrollgrupp fick svara på dessa frågor utan att ha fått vaccininformationen innan. Resultaten är slående. De som fick information om vaccinen, uppgav i betydligt mindre utsträckning att de kommer följa rekommendationer och avstå från sociala kontakter och resor.
Studien visar på en viktig beteendemässig baksida av den lyckade vaccinutvecklingen.
–Ökat fokus på vaccinen kan leda till dåliga hälsobeteenden och en accelerera spridningen av viruset. säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.
”Striktare regler krävs”
– Resultaten indikerar att när vaccinationerna startar och slutet på pandemin känns närmare så kan existerande åtgärder riktade mot social distansering bli mindre effektiva vilket kan innebära att striktare regler krävs, säger Ola Andersson docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning.
Studien bygger på ett enkätexperiment med ett representativt urval av dryg 1 600 svenskar. Den baseras på data från december 10-13 och har i dagsläget inte utsatts för peer-review eller publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.
Källa: Uppsala universitet
