I en ny studie fick deltagare utföra ett intensivt träningspass efter både normal sömn och efter tre nätter med förkortad sömn. Efter natten med mindre sömn steg nivåerna av hjärtskademarkören troponin något mer, jämfört med efter när deltagarna tränat i utvilat tillstånd. Studien är en mindre pilotstudie och det går ännu inte att avgöra ifall detta innebär något för hjärtats hälsa. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Metabolism.
Tidigare epidemiologiska studier visar att på populationsnivå ökar kroniskt störd och förkortad sömn risken för flera hjärtkärlsjukdomar, såsom högt blodtryck och hjärtinfarkt. Samtidigt kan träning minska risken för hjärtkärlsjukdom. Däremot har det varit okänt hur sömnbrist påverkar hur hjärtkärlsystemet belastas vid hård träning.
I hjärtats muskelceller finns en speciell typ av proteinet troponin och låga nivåer kan frisättas vid högintensiv träning. På sjukhus mäts nivåer av troponin rutinmässigt, då man kan se betydligt högre stegringar vid exempelvis akuta hjärtbesvär.
– Högre nivåer av troponin efter träning har kopplats till en viss förhöjd framtida risk för sjukdomar som drabbar hjärtkärlsystemet. Man vet inte riktigt vad mekanismen är, men samtidigt vet vi att hjärtats hälsa påverkas av andra livsstilsfaktorer. Vi tyckte därför det var viktigt att studera om frisättningen av troponin, vid träning, kan påverkas av förkortad sömn. Delvis eftersom det är många yrkeskategorier som behöver utföra arbete där de regelbundet stör sin sömn, till exempel inom sjukvården, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.
Effekter på ämnesomsättningen
Tidigare studier har funnit att träning kan motverka vissa negativa effekter som förkortad sömn har på ämnesomsättningen. Därtill indikerar data på befolkningsnivå på att träning kan motverka negativa effekter av sömnbrist på hjärtkärlsystemet.
– De som uppger sig träna regelbundet, men får lite mindre sömn än idealet, sänker ändå risken att dö i hjärtkärlsjukdomar. Vi vet samtidigt att kronisk eller återkommande störning av sömnen i sig är dåligt för hjärtats hälsa. Det är därför möjligt att mer uttalad sömnbrist på sikt åtminstone kan öka risken för att hjärtat riskerar ta viss skada av mer intensiv träning. Men många upplever övergående sömnbrist, och sömnbehovet är också individuellt. De riskökningar som finns och är kopplade till störd sömn i sig, gäller framförallt vid kronisk sömnbrist och långvarigt skiftarbete, och berör ett genomsnitt på populationsnivå, säger Jonathan Cedernaes.
Så genomfördes studien:
I studien ingick 16 friska normalviktiga unga män som screenats för tidigare hjärtkärlsjukdom och för ärftlighet för sådana sjukdomar. Samtliga deltagare hade i vanliga fall sömnvanor inom det rekommenderade intervallet, det vill säga att de regelbundet fick sju till nio timmars sömn.
Vakna halva nätterna
Deltagarna fick vistas två gånger i ett sömnlaboratorium, där deras måltids- och aktivitetsschema var standardiserade. Vid ena tillfället fick deltagarna sova en normal mängd sömn, tre nätter i följd. Vid det andra tillfället hölls deltagarna vakna halva nätterna, tre nätter i följd. Vid varje tillfälle togs upprepade blodprover på kvällen och på morgonen. Blodprover togs även före och efter ett intensivt träningspass, som deltagarna genomförde den sista dagen.
Forskarna mätte två proteiner i blod, varav ett heter NT-proBNP och som speglar hjärtats belastning. Det andra proteinet, troponin, brukar användas som en hjärtskademarkör. Resultaten visade att nivåerna av NT-proBNP steg vid träning, men denna stegring skiljde sig inte åt beroende på mängden sömn. Blodnivåerna av proteinet troponin steg också under timmarna efter träningspasset. Här sågs forskarna dock att ökningen efter träningspasset var nära 40 procent högre efter tre nätter med partiell sömnbrist, jämfört med nätterna med normal sömn.
– En viktig observation var att blodnivåerna av troponin och NT-proBNP inte var förhöjda av sömnbrist vid någon av tidpunkterna före träningspasset. Det är möjligt att sömnbrist i stället kanske sänker tröskeln för hur en ökad belastning påverkar hjärtmuskelceller, såsom sker vid träning. Vi såg dock en variabilitet i svaret, så alla individer tycks inte uppvisa samma stegring av dessa proteinnivåer. Även tidigare forskning har visat att olika individer efter hård träning får olika grad av frisättning av troponin, säger Jonathan Cedernaes.
Fördelar med högintensiv träning
Idag saknas det evidens för att det skulle vara skadligt för hjärtat att regelbundet träna när man har sovit för lite.
– Man kan tänka sig att förbättrad sömn kanske ytterligare kan öka de positiva effekter som fysisk träning har på hjärtat. Medan vi vet att högintensiv träning generellt sett har fördelar på sikt, kan våra resultat vara värda att beakta för särskilda grupper av individer, till exempel högpresterande atleter och militärer. Dessa kan behöva prestera på extrema nivåer även när de lider av sömnbrist. Det kan vara bra att tänka mer på sömnens betydelse i dessa situationer, då vi vet att förbättrad sömn därtill förbättrar ens prestationsförmåga, både kognitivt och fysiskt, säger Jonathan Cedernaes.
Behöver följas upp
En begränsning med studien var att enbart 16 individer ingick. Den kan därför sägas utgöra en pilotstudie som behöver följas upp. Det behöver också undersökas vidare om resultaten ser likadana ut i andra åldersgrupper och hos kvinnor.
Studien utfördes i samband med forskare Akershus universitetssjukhus och stöddes bland annat av det Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Göran Gustafssons Stiftelse, samt Hjärnfonden.
Källa: Uppsala universitet – Linda Koffmar
