Forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

● Totalt omfattade hela studien ­­11 905 personer. Av dessa hade 2 938 personer haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år.

● I lymfomgruppen var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät och 21 procent av dem var tatuerade (289 personer)
● I kontrollgruppen utan lymfomdiagnos var det 4 193 personer som besvarade enkäten och 18 procent av dem var tatuerade (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.
– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

De flesta människor skaffar sin första tatuering i ung ålder vilket innebär att man exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare med att närmare studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling mellan dessa och tatueringar.

– Att som forskare få möjlighet att bidra med helt ny kunskap är både givande och roligt. Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, avslutar Christel Nielsen.


Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-