Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har samordnats. I en internationell studie pekar forskare på vikten av att ta hänsyn till båda kriserna samtidigt, både inom forskning och vad gäller konkreta åtgärder.
– Klimatåtgärder kan inte bortse från att den biologiska mångfalden är hotad. Vi måste ta hänsyn till båda kriserna samtidigt om vi ska undvika att åtgärder inriktade på den ena krisen resulterar i att den andra förvärras, säger Honor C Prentice, professor emerita vid Lunds universitet och den enda forskaren verksam i Sverige som varit involverad i studien som nu publiceras i The Journal of Applied Ecology – inför klimatmötet COP26 i Glasgow.
”Klimatåtgärder kan utrota arter”
Friska ekosystem bidrar till att bromsa effekterna av klimatuppvärmningen medan skadade ekosystem förlorar sin förmåga att ta upp och lagra kol och i stället släpper ut växthusgaser. Naturliga ekosystem är extremt komplexa och deras funktioner involverar direkta och indirekta interaktioner mellan myriader av organismer – växter, djur och mikroorganismer – och deras miljöer.
– Det är därför knappast överraskande att pågående klimatåtgärder som dramatiskt modifierar och förenklar ekosystem redan bidrar till utrotning av arter och förvärrar mångfaldskrisen. Nu behöver vi tänka övergripande och tillsammans – både nationellt och internationellt, säger Honor C Prentice.
Enligt forskarna bakom artikeln är klimatkrisen och mångfaldskrisen ofrånkomligt ihopkopplade. Om man inte erkänner detta kommer många ansträngningar som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser att leda, inte bara till en förlust av den biologiska mångfalden, men också till vidspridda förluster av ekosystemtjänster.
Gräsmarker hotas av skog
Ett exempel på hur fel det kan gå är vad som är på väg att ske med traditionellt hävdade gräsmarker i Europa, såsom betesmarker och slåtterängar. Dessa karakteriseras av exceptionellt diversa växtsamhällen, som i sin tur stödjer en mångfald av insekter som levererar viktiga ekosystemtjänster som pollinatörer. Artrika gräsmarker i många områden är nu direkt hotade av trädplantering som syftar till att binda kol. I det moderna landskapet finns dessa gräsmarker, som har utvecklats under tusentals år, bara kvar i områden där jordmån eller topografin utgör ett impediment till uppodling. De har en låg produktivitet, men en oersättlig artrikedom, och binder dessutom mycket kol i marken.
Forskarna efterlyser en radikal uppgradering av de globala miljölagarna och bestämmelserna för att stödja den biologiska mångfalden under den pågående klimatkrisen.
Efterlyser balanserad finansiering
– Finansiering riktad till båda kriserna behöver vara balanserad, och skadliga finansiella incitament – som till exempel subventioner till utvinning av fossilbränsle eller till destruktivt jord- eller skogsbruk – måste kastas på historiens sophög, säger Honor C Prentice.
I artikeln identifierar hon och hennes kollegor fem prioriterade områden där ekologisk forskning behövs för att bland annat kunna identifiera sårbara ekosystem, kvantifiera och jämföra positiva eller negativa effekter av olika klimatåtgärder på den biologiska mångfalden samt utvärdera ekologiska åtgärden och försäkra att de är effektiva och hållbara.
Källa: Lunds universitet
