U:s system för handel med utsläppsrätter syftar till att minska industrins koldioxidutsläpp. Ta reda på hur det fungerar och varför det behövs en reform.
Vad handlar EU:s system för handel med utsläppsrätter om?
EU är världens tredje största koldioxidutsläppare, men har också det mest ambitiösa klimatmålet: att minska utsläppen avsevärt fram till 2030 och att nå nollnettoutsläpp 2050.
Systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), som lanserades 2005, är ett av de verktyg som Europeiska unionen har infört för att nå detta mål. Systemet är särskilt inriktat på industrin.
Hur fungerar det?
Systemet för handel med utsläppsrätter innebär att mer än 10 000 kraftverk och fabriker måste ha ett tillstånd för varje ton koldioxid som de släpper ut. Systemet har syftet att ge ekonomiska incitament för att minska föroreningarna: ju mindre du släpper ut, desto mindre betalar du. Företagen måste köpa utsläppsrätterna genom auktioner och priset påverkas av tillgång och efterfrågan.
En del av tillstånden tilldelas dock gratis, särskilt inom sektorer där det finns risker att företagen annars flytta sin produktion till andra delar av världen med mindre strikta utsläppsbegränsningar.
Reglering av priset på koldioxid
Efter finanskrisen 2008 var dessa tillstånd mycket billiga, eftersom efterfrågan på dem minskade medan utbudet var konstant.
Ett stort överskott och låga priser avskräcker företag från att investera i grön teknik. Det riskerar göra systemet mindre effektivt i att bekämpa klimatförändringarna.
För att lösa detta problem och för att bättre anpassa utbud och efterfrågan på utsläppsrätter, skapade EU en reserv för marknadsstabilitet. På så vis placeras överskottsutsläppsrätter i en reserv, från vilken de kan frigöras om det uppstår en brist.
ETS-reformen som en del av EU:s gröna giv
För att anpassa systemet för handel med utsläppsrätter till de högre utsläppsminskningsmålen i Gröna given, arbetar EU med en uppdatering av systemet. Kommissionen föreslår att utsläppen från sektorn ska minskas med 61 procent till 2030.
De föreslagna ändringarna omfattar en sänkt övre gräns för sektorns årliga utsläpp, reviderade regler för gratis utsläppsrätter och reserven för marknadsstabilitet, en utvidgning av systemet till att även omfatta sjötransporter samt inrättandet av ett separat system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter.
Vad vill Europaparlamentet?
Ledamöterna vill ytterligare höja ambitionerna i kommissionens förslag genom att minska antalet årliga utsläppsrätter som är tillgängliga fram till 2030. De vill också att förbränning av kommunalt avfall ska ingå i sektorn från och med 2026.
Gratis utsläppsrätter bör försvinna senast 2030 då parlamentet vill att EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid ska vara fullt fungerande. Mekanismen skulle tillämpa ett koldioxidpris på importerade varor från länder med lägre ambitioner och förhindra att företag flyttar sin produktion till länder med mindre stränga regler för utsläpp av växthusgaser.
För att skydda medborgarna från stigande energikostnader vill parlamentet att det nya systemet för handel med utsläppsrätter endast ska omfatta kommersiella vägtransporter och byggnader. Privata transporter och byggnader skulle läggas till först från och med 2029 och skulle kräva ett nytt förslag från kommissionen.
Alla intäkter från systemet för handel med utsläppsrätter bör uteslutande användas för att bekämpa klimatförändringarna, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, anser ledamöterna.
Nästa steg
Parlamentet kommer att rösta om reformen under plenarsammanträdet i juni, varefter ledamöterna kan inleda förhandlingar om de slutliga reglerna med EU-länderna.
EU:s insatser för att minska utsläppen av växthusgaser
Det finns andra åtgärder för att hjälpa EU att uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet. Bland annat genom att minska utsläppen inom alla ekonomiska sektorer:
- förordningen om arbetsfördelning om nationella mål för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter, byggnader, avfall och jordbruk,
- förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk,
- strängare utsläppsmål för koldioxidutsläpp från bilar.
Det här är en uppdatering av en artikel som ursprungligen publicerades den 13 februari 2017.
Lär dig mer om EU:s arbete med att nå klimatmålen för 2020 genom vår grafik.
Källa: Europaparlamentet
